Pilgrimsfalken - Svenska Naturskyddsföreningens symbol
Naturskyddsföreningen
Tillbaka till förstasidan www2.snf.se

Mätarfjärilar i Norden

Till förstasidan

Artförteckning
Förkl. & förkortn.

Sida 1 837–852
Archiearinae, Oenochrominae, Geometrinae, Sterrhinae
Sida 2 853–875
Sterrhinae, forts.
Sida 3 876–895
Sterrhinae, forts.
Sida 4 896–915
Larentiinae
Sida 5 916–934
Larentiinae, forts.
Sida 6 935–953
Larentiinae, forts.
Sida 7 954–974
Larentiinae, forts.
Sida 8 975–998
Larentiinae, forts.
Sida 9 999–1023
Larentiinae, forts.
Sida 10 1024–1041
Larentiinae, forts.
Sida 11 1042–1063
Larentiinae, forts.
Sida 12 1064–1083
Larentiinae, forts.
Sida 13 1084–1104
Larentiinae, Ennominae
Sida 14 1105–1116
Ennominae, forts.
Sida 15 1117–1140
Ennominae, forts.
Sida 16 1141–1154
Ennominae, forts.
Sida 17 1155–1173
Ennominae, forts.
Sida 18 1174–1181
Ennominae, forts.

Rapportera ändringar
Nya arter, ändrade beskrivningar och korrfel? Skicka in dina synpunkter.

© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander
Text och Illustrationer:
Bertil Gullander
Redigering och sidproduktion: Anne Laquist och
Fredrik Karlsson

Svårbestämbara arter och former

Liksom hos nattflyna finns hos mätarna många släkten med ur bestämningssynpunkt besvärliga arter. Man kan som exempel nämna det stora släktet Eupithecia, vars arter ibland kan vara ytterst svåra att med säkerhet identifiera endast med ledning av vingteckningen. Hos släktet Idaea möter man ofta samma problem och detsamma gäller t.ex. hos släktena Epirrita och Operophtera. För att bli helt säker måste man i de flesta fall göra genitalieundersökningar. I vissa fall kan man även, som prövats t.ex. i Finland, göra jämförande studier av karaktären hos fjällen i diskfläckarna på framvingarna hos närstående och svårskiljbara arter, exempelvis hos just släktet Eupithecia (bild 10).

Bild 10

Bild 10. Skillnaden på karaktären hos fjällen i framv. diskfläck hos: a) Eupithecia expallidata, b) E. absinthiata, c) E. goosensiata samt jämförelse av ryggteckningen hos samma arters larver. Hos a) expallidata är de triangelformade ryggfläckarna riktade bakåt medan de hos b) absinthiata är riktade framåt. Ryggteckningen hos c) goosensiata skiljer sig markant från den hos b) absinthiata.

Hos mätarna möter man, som sagt, ofta en stor variation när det gäller själva vingteckningen och en del arters fjällformer är dessutom ofta mycket mörka. Utöver detta förekommer hos många arter en mängd aberrationer och lokalformer, vilka många samlare noterar mycket noggrant. Även melanism är vanligt hos en del arter. Det mest kända exemplet på detta är väl de sotsvarta formerna hos Biston betularia. Svårigheten att med säkerhet kunna identifiera en art är, som sagt, ibland mycket stor varför genitalavbildningar kanske kan vara till nytta.


Några arter ur släktet Eupithecia.

Läs mer om Eupithecia

 

Biston betularia

1150 Biston betularia Stor björkmätare

Författarens förord
Mätaren, dess förstadier samt uppträdande i naturen

Nya samt väntade arter
Svårbestämda arter och former

Litteraturförteckning
Artförteckning

© Naturskyddsföreningen. Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.