Mätarefjärilar i Norden - Sida 5 Larentiinae 916-934

Mätarfjärilar i Norden

Sida 1 837–852
Archiearinae, Oenochrominae, Geometrinae, Sterrhinae
Sida 2 853–875
Sterrhinae, forts.
Sida 3 876–895
Sterrhinae, forts.
Sida 4 896–915
Larentiinae
Sida 5 916–934
Larentiinae, forts.
Sida 6 935–953
Larentiinae, forts.
Sida 7 954–974
Larentiinae, forts.
Sida 8 975–998
Larentiinae, forts.
Sida 9 999–1023
Larentiinae, forts.
Sida 10 1024–1041
Larentiinae, forts.
Sida 11 1042–1063
Larentiinae, forts.
Sida 12 1064–1083
Larentiinae, forts.
Sida 13 1084–1104
Larentiinae, Ennominae
Sida 14 1105–1116
Ennominae, forts.
Sida 15 1117–1140
Ennominae, forts.
Sida 16 1141–1154
Ennominae, forts.
Sida 17 1155–1173
Ennominae, forts.
Sida 18 1174–1181
Ennominae, forts.

Rapportera ändringar
Nya arter, ändrade beskrivningar och korrfel? Skicka in dina synpunkter.

© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander
Text och Illustrationer:
Bertil Gullander
Redigering och sidproduktion: Anne Laquist och
Fredrik Karlsson

Mätare Sida 5

Geometridae

Underfamilj Larentiinae

196 arter

Trichopteryx polycommata Trylobmätare
916. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Nothopteryx polycommata (D & S), Lobophora polycommata (D & S)]
I lövskogsmarker. Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland, Holland, England. S, N och F, ej i D. S: Go, Vg, Nä, Up, Vs, Vr, Gä, Me och Ån. Täml. sällsynt. Flyger april–maj. Vbr. 24–28 mm.

Larv ca 20 mm, med finkorning och rynkig hus, ryggparti grönt med smala, mörkare rygglinjer, sidokant vitgul liksom den tätt ovanför löpande sidolinjen; buk grön med en smal, vitgrön mittlinje. Huvud grönt, mindre och smalare än led 1. Lever på liguster, ask, Lonicera och syrén, som ung i knopparna.
Puppa täml. tjock, grönaktig med ljusbrun bakkropp. Övervintrar på eller i jorden.

Trichopteryx carpinata Asplobmätare
917. (Borkhausen, 1794) [Nothopteryx carpinata (Bkh.), Lobophora carpinata (Bkh.)]
I löv- och blandskogsmarker. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering GS, Hr, Pi. Allmän. Flyger april–maj (–juni). Vbr. 28–33 mm.
Ägg vitaktiga, halvt genomlysande, senare ljusröda med vitgult band runt kanterna. Läggs enstaka på undersidan av blad.

Larv 20–25 mm, mörkgrön med något mörkare rygg- och sidorygglinjer samt ljusgul, något utstående sidokant; buk blåvit–blågrön; huvud grönt. Lever på Populus och Salix.
Puppa mattglänsande, brun med mörkare rygg. Övervintrar i jorden.

Lobophora halterata Gråaktig lobmätare
918. (Hufnagel, 1767)
I löv- och blandskogsmarker. S, N, D och F. S: Sk–Ly. Allmän. Flyger maj–början juli. Vbr. 20–29 mm.
Ägg brett ovalt, plattat, glänsande, ljusgrönt–vitaktigt.

Larv ca 22 mm, ljusgrön med vit sidorygglinje och korta, ljusgröna, ibland rödtonade analutskott; led 1 med gulaktig framkant; huvud ljusgrönt med svarta ögon, hålls vanl. böjt in mot kroppens undersida. Lever på asp på bladens undersida.
Puppa täml. glänsande, mörkbrun med ljusare undersida och mörkt brungröna vingslidor. Övervintrar inom ganska tät spånad i jorden.

Pterapherapteryx sexalata Långflikad lobmätare
919. (Retzius, 1783) [Mysticoptera sexalata (Retz.), Lobophora sexalata (Retz.)]
I skogsbryn, på ängs- och mossmarker. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering GS, Ås, Ly, Pi. Täml. allmän. Flyger juni–juli. Vbr. 17–23 mm
(

22–23 mm). Varierar med bredare och smalare mittfält.

Larv 18–20 mm, vitgrön med något knottrig hud; vita rygg-, sidorygg-, och sidolinjer samt täml. långa, ibland rödtonade analutskott. Lever på Salix.
Puppa täml. glänsanden, ljusbrun med grönaktigt genomlysande vingslidor. Övervintrar i spånad på marken mellan nedfallna blad.

Malacodea regelaria Tunnvingemätare
920. (Tengström, 1869)
I gammal, tät granskog eller blandskog med gran. Förekomst närmast Norden: n. Ryssland samt Estland. S, N och F, ej i D. S: Sk–To, ingen notering Öl, Go, GS, Go, Ds, Vr, Hr, Jä, Ly och Pi. Sällsynt, lokal förekomst. Flyger april–början av maj. Vbr.

26–30 mm.

med förkrympta vingar, mycket svåråtkomlig, i S tagen på granstam

Sm 1 ex 1980 och Sö 1 ex 1981.
Larv 14–16 mm, grön med ljusa linjer. Lever på gran.
Puppan övervintrar.

Operophtera fagata Björkfrostfjäril
921. (Scharfenerg, 1805)
I skogsmarker och trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Ly, ingen notering GS, Ås. Allmän. Flyger sept.–nov. Vbr. 27–34 mm.

med förkrympta vingar. Mycket varierande art.
Ägg matt orangefärgat med nätlikt ordnade ribbor. Läggs enstaka eller några tillsammans på kvistar och bark, ofta vid knopparna. Övervintrar.

Larv 15–22 mm, täml. tjock, gulgrön, sällan mörkgrön; ibland med mörkare mittrygg, med två ljusare sidorygglinjer på var sida och gulaktig sidolinje; huvud och bröstfötter mörkt bruna–svartfläckliga. Lever på björk och bok.
Puppa gulbrun–ljust grönbrun med grönaktiga vingslidor.

Operophtera brumata Allmän frostfjäril
922. (Linnaeus, 1758)
I alla typer av lövskogs- och buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering GS, Pi. Allmän. Flyger sept.–nov. (-dec.). Vbr. 24–30 mm. Arten är mycket varierande. Hona med förkrympta vingar.
Ägg mer regelbundet ovalt än hos föreg., rött-rödbrunt. Övervintrar.

Larv 13-20 mm, lik föregå. men smalare och ofta mörkare, ända till svartgrön; ofta med mörk rygglinje, huvud och bröstfötter ofta brunfläckiga. Lever på många olika lövträd och buskar, gärna även på fruktträd.
Puppa lik föreg. arts.

Rheumaptera cervinalis Berberistofsmätare
923. (Scopoli, 1763) [Eucosmia certata (Hb.), E. cervinalis (Scop.), Calocalpe cervinalis (Scop.)]
I skogsbryn och marker med Berberis. S, N, D och F. S: Sk-Gä, ingen notering GS, Bo, Vr. Lokalt förekommande, täml. sällsynt. Flyger april-juni. Vbr. 32-40 mm. Mycket varierande art.
Larv 20-25 mm, tjock med litet huvud; brungrå; mittrygg med fyra vitaktiga, avbrutna linjer; sidorygg svartgrå, nedtill begränsad av stora orangegula fläckar; huvud gulbrunt med mörkbrun sidofläck. Lever på Berberis mellan sammanspunna blad.
Puppa kort och tjock, täml. glänsande, rödbrun med mörkare rygg. Övervintrar.

Rheumaptera undulata Vågig tofsmätare
924. (Linnaeus, 1758) [Eucosmia undulata (L.), Calocalpe undulata (L.)]
I skogs- och mossmarker. S, N, D och F. S: Sk-Lu, ingen notering Ly, Pi. Täml. allmän. Flyger juni-aug. Vbr. 25-33 mm. Mycket varierande art.

Larv ca 20 mm, tjock med litet huvud, grågrön-gulbrun-mörkbrun (oftast) eller köttröd med mörkare sidorygg och brett, vit-, gul-, grön- eller rödaktigt sidoband där de ljusa ockra-rostgula, mörkringade andhålen står; dubbel rygglinje och sidorygglinje, vit- eller grågulaktiga; huvud och bröstfötter bruna. Lever på Salix, Populus, blåbär och odon.
Puppa kort och tjock rödaktigt brun, framtill rynkig. Övervintrar.

Triphosa dubitata Vägtornsmätare
925. (Linnaeus, 1758)
I skogsbryn, buskmarker och trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Gä, ingen notering Ds, Vr och Dr. Täml. allmän, norrut dock sällsyntare. Flyger aug.–okt. (–nov.) och efter övervintring maj–juni. Vbr. 31–41 mm.

Larv 20–25 mm, tjock, gulgrön med två smala, gulvita, delvis avbrutna rygglinjer; smal, gulvit sidorygglinje och bredare, gul sidolinje. Prickvårtor små, glänsande svarta, sällan gröna; andhål ockragula, fint svartkantade; huvud litet, runt, gulgrönt. Lever på Rhamnus cathartica, som ung mellan sammanspunna blad.
Puppa mörkt rödbrun–svartbrun, brett spolforming.

Philereme vetulata Grå klaffmätare
926. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Scotosia vetulata (D & S)]
I något fuktiga skogs- och buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Hs, ingen notering GS, Ds, Vr och Dr. Täml. allmän, i F sällsynt. Flyger juni–juli (–aug.). Vbr. 25–28 mm.
Äggen övervintrar.

Larv 17–20 mm, svartbrun–gråsvart, dubbel, vit, tydlig rygglinje, sidorygglinje smal, vitaktig, på mellersta lederna nästan försvunnen; sidolinje mycket bred, smutsigt vit med svarta och rödaktiga–orangefärgade fläckar kring de svarta andhålen. Huvud litet, djupsvart, vårtor stora, svarta. Lever på Rhamnus cathartica och Frangula alnus mellan med översidorna mot varandra hopspunna blad.
Puppa glänsande, ljust rödbrun med främre partier svagt rynkiga.

Philereme transversata Svartbrun klaffmätare
927. (Hufnagel, 1767) [Scotosia transversata (Hufn.), S. rhamnata (D & S)]
På liknande marker som föreg. S, D och F, ej i N. S: Sk–Gä, ingen notering Ha, GS, Vg, Bo, Ds, Vr och Dr. Flyger slutet juni–aug.

Lokalt ej sällsynt, i F mycket sällsynt. Vbr. 30–37 mm.
Ägg gulaktigt, ribbat. Övervintrar.
Larv 20–25 mm, grön med smal, dubel, vitaktig–gröngul rygglinje, inneslutande ett mörkgrönt band; sidorygglinje likadan, otydligare. Lever på samma arter som föreg.
Puppa glänsande men matt blådaggig, mörkt rödbrun med ännu mörkare vingslidor.

Epirrita dilutata Töcknig höstmätare
928. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Oporinia dilutata (D & S), Cidaria dilutata (D & S)]
I skogs- och buskmarker samt i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Gä. Flyger sept.–nov. Allmän. Sällsynt i F. Vbr. 31–39 mm. Varierar i bandens bredd samt i grundfärgen.
Ägg glänsande, rosenfärgade–rödbruna, något plattade. Läggs på kvistar, i springor, m.m. Övervintrar.

Larv 25–28 mm, tjock, grönaktig, ovan ibland med delvis avbruten rödaktig rygglinje eller en rad rödaktiga ryggteckningar, ibland som dubbelkors; svaga, ljusa, dubbla sidorygglinjer och vit eller gulaktig sidolinje; andhål roströda, huvud rundat, grönt. Lever på ek, alm, slån, al, äpple, m.fl.
Puppa kort och tjock, rödbrun med grönaktiga vingslidor.

Epirrita christyi Christys höstmätare
929. (Allen, 1906) [Oporinia christyi (Prout), Cidaria christyi (Prout)]
I skogs- och buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Hs, ingen notering GS, Bo, Vr. Täml. allmän, i F dock lokal och sällsynt. Flyger (sept–) okt.–nov. Vbr. 26–38 mm. Liksom föreg. mycket varierande art.
Ägg mer glänsande än hos föreg. med mycket otydlig mikropylrosett. Övervintrar.

Larv ca 25 mm, mycket lik föreg. men den ljusa linjeteckningen vanl. tydligare, den brokigare formens fläckteckningar sällan skarpt markerade, rödaktigt bruna eller svartgrå. Lever på alm, bok, sälg, hassel, m.fl.
Puppa mycket lik föreg. men med blankare cremaster.

Epirrita autumnata Allmän höstmätare
930. (Borkhausen, 1794) [Oporinia autumnata (Bkh.), Cidaria autumnata (Bkh.)]
I skogskanter, buskmarker, mossar, m.m. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS. Allmän, vid talrikt uppträdande skadedjur för lövträden. Flyger aug.–nov. Vbr. 25–41 mm. Mycket varierande liksom de två föreg.
Ägg mindre glänsande än hos de två föreg., med mera upphöjt, skarpare ribbnät. Mikropylrosett mycket större än hos de två föreg. Övervintrar.

Larv ca 27 mm, något smärtare än hos de två föreg. arterna, tydligare sidorygglinjer, mörkgrönt kantade och med tydlig sidolinje. En brunfläckig eller brun form saknas. Lever på björk, dvärgbjörk, Salix och blåbär, även på odon, al, m.fl.
Puppa slankare än hos de två föreg. arterna, med tionde leden mera brett rundad.

Eustroma reticulata Nätådrig markmätare
931. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Lygris reticulata (D & S), Cidaria reticulata (D & S)]
På fuktiga skogs- och buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering GS, Ds, Vs, Gä, Hs, Me, Hr, Jä. Lokal och täml. sällsynt. Flyger juni–aug. Vbr. 22–27 mm.
Ägg brett ovala, pärlvita, läggs enstaka på bladens undersida.

Larv 20–25 mm, slank med tunn, halvgenomskinlig hud, från led 9 smalnande mot det lilla rödaktigt gröna huvudet; gulgrön grundfärg, ibland svagt rödtonad; rygglinje rödaktig, sidorygglinje gulvit, andhål gulaktiga. Lever på Impatiens, särskilt på blommor och omogna frön. Förpuppning i jorden.
Puppa kort och tjock, glänsande, ljusbrun med mörkare ledgränser och grönaktig rygglinje. Övervintrar.

Eulithis prunata Vitbrokig parkmätare
932. (Linnaeus, 1758) [Lygris prunata (L.)]
I skogsmarker och trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS, Pi. Allmän. Flyger juli–sept. Vbr. 30–38 mm.
Ägg rödaktiga med skarpt markerad mikropylstjärna. Övervintrar.

Larv 30–33 mm, grå med mörkare rygglinje och svartbrunt tvärband på led 2, led 3–11 har ovan vid bakkanten en vitaktig, trekantig, framåt mörkbrunt kantad fläck; sidorygglinje vitaktig, tydlig på led 1–3. Ibland uppträder en grön larvform med rostbruna teckningar. Lever på Ribes-arter, även på slån och hagtorn.
Puppa gulgrå–brungul, tätt och fint brunstänkt och med mörkare rygg- och buklinje.

Eulithis testata Violettgrå parkmätare
933. (Linnaeus, 1761) [Lygris testata (L.)]
På fuktiga marker, mossar och hedar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Pi. Allmän. Flyger juli–sept. Vbr. 24–33 mm,

minst.
Ägg gulaktigt grått, tätt stänkt med små rödbruna fläckar. Övervintrar.

Larv ca 30 mm, gulbrun med mörkbrunt ryggband; vitaktig, upptill svagt rödkantad sidorygglinje och vitaktig, otydlig sidolinje; huvud med mörkbrunt, kilformat pannmärke. Lever på Salix och ljung, men även på blåbär, odon, asp, björk och dvärgbjörk.
Puppa (se bild) mycket lik föreg. arts.

Eulithis populata Blåbärsparkmätare
934. (Linnaeus, 1758) [Lygris populata (L.)]
I skogsmarker och på mossar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS. Allmän. Flyger slutet juni–sept. Vbr. 25–33 mm,

minst. Mycket varierande art.
Ägg svart rödviolett. Övervintrar.

Larv 25–30 mm, vanl. grönaktig med brunrött ryggband och brunrött tvärband på led 2. I bakkanten av led 4–9 är ryggbandet uppdelat i vinkelformade fläckar, vinkeln ofta försedd med violett punkt; buk brunröd, analfötter brunröda med gulaktigt längstreck; huvud gulaktigt, flammigt av brunrött. En annan larvform är gulbrun–svartgrå med teckningarna svartbruna. Lever på Vaccinium och Salix.
Puppa lik föreg. två arters men med svagare stänk och fläckar.