Mätarefjärilar i Norden - Sida 16 Ennominae 1141-1154

Mätarfjärilar i Norden

Sida 1 837–852
Archiearinae, Oenochrominae, Geometrinae, Sterrhinae
Sida 2 853–875
Sterrhinae, forts.
Sida 3 876–895
Sterrhinae, forts.
Sida 4 896–915
Larentiinae
Sida 5 916–934
Larentiinae, forts.
Sida 6 935–953
Larentiinae, forts.
Sida 7 954–974
Larentiinae, forts.
Sida 8 975–998
Larentiinae, forts.
Sida 9 999–1023
Larentiinae, forts.
Sida 10 1024–1041
Larentiinae, forts.
Sida 11 1042–1063
Larentiinae, forts.
Sida 12 1064–1083
Larentiinae, forts.
Sida 13 1084–1104
Larentiinae, Ennominae
Sida 14 1105–1116
Ennominae, forts.
Sida 15 1117–1140
Ennominae, forts.
Sida 16 1141–1154
Ennominae, forts.
Sida 17 1155–1173
Ennominae, forts.
Sida 18 1174–1181
Ennominae, forts.

Rapportera ändringar
Nya arter, ändrade beskrivningar och korrfel? Skicka in dina synpunkter.

© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander
Text och Illustrationer:
Bertil Gullander
Redigering och sidproduktion: Anne Laquist och
Fredrik Karlsson

Mätare Sida 16

Geometridae

Underfamilj Ennominae

90 arter

Agriopis aurantiaria Guldgul frostmätare
1141. (Hübner, 1799) [Hibernia aurantiaria (Hb.), Eranis aurantiaria (Hb.)]
I lövskogs- och lövbuskmarkaer samt i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Hs, ingen notering GS. Allmän, i F sällsynt. Flyger slutet sept.–nov. Vbr. 30–40 mm.

med korta vingstumpar.
Ägg långovalt, matt, längs- och tvärribbat, rödbrunt. Övervintrar.

Larv ca 30 mm, gröngul–brungul–ljust chokladbrun med mörkare–svartaktig sidorygg. Mittrygg med tre slingrande linjer på varje sida om den gula rygglinjen, sidorygglinje vitgul, sidolinje bred, kring andhålen gulaktig, f.ö. mörkvattrad; den något upphöjda elfte leden med svart tvärstreck. Lever på de flesta lövträd, även blåbär och odon nämns. Förpuppning i jorden.
Puppa ljust mahognybrun med svart gröntonade vingslidor.

Agriopis marginaria Grågul frostmätare
1142. (Fabricius, 1777) [Hibernia marginaria (F.), Erannis marginaria (F.)]
I samma typ av marker som föreg. art. S, N, D och F. S: Sk–Up, ingen notering GS, Ög, Ds, Nä. Allmän i söder, sällsyntare norrut. I F endast enstaka fynd. Flyger mars–april. Vbr. 30–37 mm.

med vingstumparnas framkant kortare än bakkanten.
Ägg likt föreg. arts, ljusgrönt.

Larv 25–30 mm, gulaktig, olivgrön eller grönbrun med mörkare sidorygg. Ofta mycket lik föreg. arts, ibland med mörkgrå X-formade ryggfläckar, tydligast på led 4–10; sidolinje vit- eller gulaktig med mörka fläckar mellan andhålen. Lever på lövträd och buskar. Förpuppning i spunnen jordhåla.
Puppa glänsande brun, lik föreg. arts. Övervintrar.

Erannis defoliaria Lindmätare
1143. (Clerck, 1759) [Hibernia defoliaria (Cl.)]
I samma typ av marker som aurantiaria. S, N, D och F. S: Sk–Hs. Allmän, i F täml. sällsynt. Flyger slutet sept.–nov. Vbr. 30–41 mm.

med knappt synliga vingstumpar.
Ägg brungult, matt, med på varje sida låga, vågiga längsribbor. Övervintrar.

Larv 30–35 mm, som ung svartaktig med gulaktiga sidor. Senare med ljust gulbrunt eller mörkare brunt huvud samt gul grundfärg. Hos många ex. med rödaktigt bruna ryggfläckar och sidor på de tre första och på de fyra sista lederna, eller på alla leder. Rygglinjen på de mörkare ex. brun, smalt gulkantad; hos de ljusa ex. tydlig, dubbel svart rygglinje. Sidorygglinje svart, bred, vågig. Hos de mörka ex. består sidolinjen av en rad med tre över varandra stående, bruna fläckar på varje led. Lever på lövträd och buskar, även på fruktträd.
Puppa glänsande, ljust rödbrun med grovrynkiga främre partier.

Apocheima pilosaria Grå fjädermätare
1144. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Phigalia pedaria (f.), Phigalia pilosaria (D & S)]
I lövskogs- och buskmarker, i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Gä, ingen notering GS, Vr. Allmän. I norr (Vs–Gä) sällsyntare. Flyger början mars–början maj. Vbr. 36–46 mm.

med mycket små, knappt synbara vingar.
Ägg ovalt, något plattat, mörkgrönt med oregelbundna, grönbruna fläckar.

Larv 35–40 mm, med svarta, kägelformiga prickvårtor, bakre ryggvårtor och bakre andhålsvårtor på led 4–6 starkt förstorade, bakre ryggvårtor på led 11 mindre förstorade. Grundfärg grå–gråröd, stundom med de i fläckar upplösta, tegelröda sidorygg- och sidolinjerna tydliga, stundom nästan helt försvunna. Lever på olika lövträd, särskilt ek och asp. Förpuppning i jordhåla.
Puppa täml. glänsande, rödbrun med främre partier grovrynkiga. Övervintrar.

Apocheima hispidaria Taggig vintermätare
1145. (Denis & Schiffermüller, 1775)
I glesa ekskogar och buskmarker med spridda ekar. S och D, ej i N eller F. S: Sk, Bl, Ha, Sm, Öl och Ög. Lokalt ej sällsynt. Flyger slutet mars–början maj. Vbr. 35–39 mm.

utan märkbara vingar.
Ägg tunnskaliga, glänsande, gröna. Läggs i kakor i barkspringor o.dyl.

Larv 30–35 mm, mycket lik föreg. arts. Huvud brungult, svartfläckat. Grundfärg brunaktig, på led 1 med två stora, sidoställda, brungula fläckar; mörk, otydlig rygglinje, på varje led kantad av två små orangegula fläckar eller streck. Sidorygglinje smal, orangegul, mer eller mindre avbruten; ryggvårtor stora, svarta. Sidolinje smal, orangegul, dubbel och ofta avbruten, omkring andhålen beklädd med små orangefärgade fläckar. Lever på ek men även på asp, björk och alm. Förpuppning i lätt spånad i jorden.
Puppa glänsande rödbrun, framtill grovrynkig. Övervintrar.

Lycia pomonaria Äpplevintermätare
1146. (Hübner, 1790) [Poecilopsis pomonaria (Hb.), Biston pomonarius (Hb.)]
I skogsmarker, särskilt fjällbjörkskog upp till trädgränsen. Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland. S, N och F, ej i D. S: Sm, Up, Gä, Jä, Vb, Nb, Ås, Ly, Lu och To. Längst i norr lokalt allmän, sällsyntare mot söder. Gä, Up och Sm blott enstaka fynd. I N och F täml. sällsynt. Flyger april–maj. Vbr. 30–36 mm.

vingstumpar mycket korta.
Ägg fågeläggformade, plattade, mjukskaliga, mörkgröna och starkt glänsande. Läggs i oregelbundna hopar.

Larv 30–35 mm, ljusgrå, violett–rödgrå eller brungrå med två rygglinjer, två sidorygglinjer, en otydlig sidolinje, en otydlig sidobuklinje och två buklinjer. Framkanten på led 1 svavelgul, sällan mörkgul, led 4–8 med svavelgult tvärstreck, inneslutande de små bakre ryggvårtorna och framtill med liten, mörk sidoryggfläck. Denna kan vara förstorad så att det bildas ett mörkt tvärband över leden. I framkanten av led 4–8 en mörk ryggfläck, ibland förenad med de andra mörka fläckarna till X- eller rutformade figurer. De bakre ryggvårtorna på led 11 kort kägelformiga, svarta. Lever på björk, dvärgbjörk, Salix och blåbär, m.fl. Förpuppning i öppen spånad mellan mossa eller jord i markbetäckningen.
Puppa glänsande, mörkt kastanjebrun med grönaktiga vingslidor. Övervintrar.

Lycia lapponaria Lapsk vintermätare
1147. (Boisduval, 1840) [Poecilopsis lapponaria (Bdv.), Biston lapponarius (Bdv.)]
Söderut på mossmarker, i norr på fjällhedar med dvärgbjörk och kråkbär. S, N och F, ej i D. S: Nä, Up, Vs, Vr, Dr, Gä, Hr, Ly, Lu, To. Lokalt ej sällsynt. Flyger, även i skymningen, söderut slutet april–början maj, i norr slutet maj–mitten juni.

Vbr. 30–36 mm,

med korta vingstumpar.
Ägg lika föreg. arts, gröngula–ljust blåaktigt gröna–blågrå. Läggs i större eller mindre högar.
Larv ca 30 mm, lik föreg. arts, men mörkare. Lever på dvärgbjörk; även björk, pors, ljung nämns. Förpuppning som hos föreg.
Puppa matt rödbrun, i övr. som hos föreg. arts. Övervintrar.

Lycia zonaria Ringlad vintermätare
1148. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Nyssia zonaria (D & S)]
Särskilt längs kanterna av betesmarker och sandfält. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland, Holland, England. S och D, ej i N eller F. S: Sk och Ha. Lokal förekomst, sällsynt. Flyger april–maj. Vbr. 26–28 mm.

med mycket korta vingstumpar.
Ägg gult eller grönaktigt, kort ovalt, fint nätribbat.

Larv ca 35 mm, gulgrön med gulaktiga ledgränser. Rygglinje vit, smalt mörkkantad och liknande sidorygglinje, endast antydd på led 3–5. Bred, svavelgul linje genom andhålen, under vilken den djupsvarta sidolinjen går, besatt med vitgula fläckar. Huvud vitgult, fint svartstänkt. Vårtor svarta, små men tydliga. Polyfag, lever bl.a. på gråbo (Artemisia) och rölleka (Achillea). Förpuppning i jorden.
Puppa kort och tjock, matt rödbrun. Övervintrar, stundom 2 ggr.

Biston strataria Brunaktig vintermätare
1149. (Hufnagel, 1767) [Biston stratarius (Hufn.)]
I skogs- och buskmarker samt marker med glesare ekbestånd. S, N, D och F. S: Sk–Dr, ingen notering GS,

Vr. Allmän. Flyger april–maj(–juni). Vbr. 45–55 mm.
Ägg ovalt, blekt rödaktigt. Läggs i högar i barkspringor.
Larv 55–60 mm, huvud rödbrunt, plattat framtill och vid sidorna med tvåpucklig hjässa. Grundfärg askgrå–brunaktig med sidoryggknöl på led 7 och 8 och två små ryggknölar på led 11. Rygg ibland med otydliga, mörkbruna, rutformiga fläckar samt stundom vitaktiga främre ryggvårtor och små fläckar på sidoryggen. Lever huvudsakligen på ek men även på andra lövträd och buskar. Förpuppning i jorden.
Puppa mörkt rödbrun med främre partier grovt rynkiga. Övervintrar.

Biston betularia Stor björkmätare
1150. (Linnaeus, 1758) [Biston betularius (L.), Amphidasys betularius (L.)]
I lövskogs- och buskmarker samt i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Vb, ingen notering Hr, Jä. Allmän, norrut mindre allmän.

Flyger slutet maj–början aug. Vbr. 40–55 mm. Melanistiska former vanliga, t.ex. f. insularia samt den sotsvarta f. carbonaria.
Ägg elliptiskt, först gräsgrönt, senare blekt rödaktigt.
Larv 50–80 mm, gul-, grön-, grönbrun- eller brunaktig allt efter värdväxtens färg. Sidoryggknölar endast på led 8, vilka ibland är otydliga, elfte ledens ryggknölar stundom svaga, led 5–8 ibland med central bukvårta; sidorygglinje stundom markerad av vitaktiga fläckar på led 3–10, prickvårtor ofta vitaktiga. Lever på många olika lövträd och buskar som björk, ek, asp, sälg, slån samt på bärris. Förpuppning i jorden utan spånad.
Puppa slank, kägelformig, glänsande mörkbrun. Övervintrar.

Lycia hirtaria Lurvig vintermätare
1151. (Clerck, 1759) [Biston hirtarius (Cl.)]
I glesa lövskogar och på buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering Ås, Pi. Allmän, i D lokal förekomst.

Flyger början april–början juni. Vbr. 40–46 mm.
Ägg mörkgröna, fågeläggformade, glänsande med finkornig yta. Läggs i oregelbundna högar.
Larv 40–55 mm, mycket lik larverna hos nr 1146 och 1147. Lever på en mängd olika lövträd och buskar, även på brakved, blåbär och odon. Förpuppning i jorden.
Puppa svartbrun, kort, tjock med främre partier grovynkiga. Övervintrar, stundom flera ggr.

Cleora cinctaria Vitgördlad lavmätare
1152. (Denis & Schiffermüller) [Boarmia cinctaria (D & S)]
I glesa, fuktiga lövskogar och buskmarker samt på mossmarker. S, N, D och F. S: Sk–Vb, ingen notering GS, Hr, Ån. Allmän, längst i norr mindre allmän. I D lokal förekomst, mindre allmän. Flyger april–början juni. Vbr. 30–35 mm.
Ägg olivbrunt, elliptiskt med små gropar skilda av längsribbor.

Larv 30–35 mm, gulgrön–grön med bred mörkgrön, fint ljuskantad rygglinje; mellan denna och den rätt breda vita–ljusgula sidorygglinjen ännu en smal linje. Under sidorygglinjen två gulaktiga, avbrutna linjer; andhål vitaktiga, svartkantade. Huvud rundat, grönt med otydligt nätådrade sidor. Lever på Salix, björk, ek, Myrica, Alnus, m.fl. Förpuppning i jorden.
Puppa rödbrun med brungröna vingslidor. Övervintrar med fjärilen fullbildad inom skalet redan på hösten.

Peribatodes rhomboidaria Fruktträdslavmätare
1153. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Boarmia rhomboidaria (D & S), Boarmia gemmaria (Brahm)]
I skogsbryn, på buskmarker och i trädgårdar. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland, Holland, England. S och D, ej i N eller F. S: Sk, Bl, Ha, Vg. Lokal förekomst nära kusten, sällsynt. I D täml. allmän. Flyger juli–aug. i s. D sällsynt partiell andra gen. aug.–sept. Vbr. 34–40 mm.
Ägg grönt, rödfläckigt eller helt rosenrött, långsträckt ovalt, något plattat.
Larv 35–40 mm, cylindrisk med något förtjockad sidokant och liten, ibland otydlig sidoknöl på led 5; grå eller brunaktig med två mörka, ofta avbrutna, slingrande rygglinjer och ljus sidorygglinje, ibland med rutformade teckningar på ryggen, stundom nästan enfärgad. Bakre ryggvårtor ibland svartaktiga. Lever på olika lövträd och buskar som Clematis vitalba, Ligustrum vulgare samt t.ex. slån, fruktträd, Rosa, m.m. Övervintrar halvvuxen. Förpuppning i jorden.
Puppa täml. tjock, glänsande, rödbrun med svartskäckiga vingslidor.

Peribatodes manuelaria
1154. (Herrich-Schäffer, 1852) [Boarmia ilicaria (Greyer)]
I skogsbryn och stundom i trädgårdar. Förekomst närmst Norden: Polen–Västtyskland. D, ej i S, N eller R. Ett fåtal fynd i D, även av larver, 1906–1918. Flyger juli–aug. Vbr. ca 33 mm.
Larv ca 30 mm, slank, huvud plattat framtill och på sidorna, brunt gulfläckat. Grundfärg grönaktigt eller gulaktigt grå, rygglinje svart, avbruten, delvis otydlig; sidorygglinje på led 2–8 upplöst i på varje led två svarta snedstreck. I dessa snedstreck står de svart-vita, kraftiga, bakre vårtparen. Led 1 är framtill svartrandig och har fyra vita fläckar stående i en tvärrad. Sidolinjen består på varje led av ett svart snedstreck, stående under de ljusa, brunkantade andhålen. På sidorna av led 5 står två kraftiga, på varandra stående knölar, bildande en stark förhöjning. Lever enligt uppgifter på ek, Alnus, björk och pors. Övervintrar.