Pilgrimsfalken - Svenska Naturskyddsföreningens symbol
Naturskyddsföreningen
Tillbaka till förstasidan www2.snf.se

Mätarfjärilar i Norden

Till förstasidan

Artförteckning
Förkl. & förkortn.

Sida 1 837–852
Archiearinae, Oenochrominae, Geometrinae, Sterrhinae
Sida 2 853–875
Sterrhinae, forts.
Sida 3 876–895
Sterrhinae, forts.
Sida 4 896–915
Larentiinae
Sida 5 916–934
Larentiinae, forts.
Sida 6 935–953
Larentiinae, forts.
Sida 7 954–974
Larentiinae, forts.
Sida 8 975–998
Larentiinae, forts.
Sida 9 999–1023
Larentiinae, forts.
Sida 10 1024–1041
Larentiinae, forts.
Sida 11 1042–1063
Larentiinae, forts.
Sida 12 1064–1083
Larentiinae, forts.
Sida 13 1084–1104
Larentiinae, Ennominae
Sida 14 1105–1116
Ennominae, forts.
Sida 15 1117–1140
Ennominae, forts.
Sida 16 1141–1154
Ennominae, forts.
Sida 17 1155–1173
Ennominae, forts.
Sida 18 1174–1181
Ennominae, forts.

Rapportera ändringar
Nya arter, ändrade beskrivningar och korrfel? Skicka in dina synpunkter.

© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander
Text och Illustrationer:
Bertil Gullander
Redigering och sidproduktion: Anne Laquist och
Fredrik Karlsson

Mätare Sida 11 Geometridae
Underfamilj Larentiinae 196 arter
Eupithecia selinata Kirskålmalmätare
1042. (Herrich-Schäffer, 1861)
I glesa skogar, på fuktiga skogsängar. Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland, Holland. S, D och F, ej i N. S: Sk (Sandhammaren, där enstaka fynd av arten gjorts sedan 1973). Lokal och sällsynt i D (tagen sedan 1950), större antal fynd i sydl. delen av F alltsedan 1955. Flyger juni–aug. i skymningen. Vbr. 19–22 mm.
Larv ca 20 mm, täml. slank, mot huvudet gradvis avsmalnande, tvärrynkig, plattad på buksidan. Grundfärg som ung gulgrön, senare blåaktigt grön. Rygglinje mörkgrön, sidorygglinje av samma färg eller saknas, sidolinje vitaktig längs den skarpt markerade sidkanten; buk vitgrön, huvud grönt med dragning åt brunt, bröstfötter grönaktiga med gulbruna klor. Lever som ung på blad, senare på blommor och frukter av Aegopodium podagraria, Selinum carvifolia, Angelica silvestris, Heracleum sphondylium, Peucedanum oreoselinum och palustre, m.fl. flockblomstriga.
Puppan övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia trisignaria Spenörtsmalmätare
1043. (Herrich-Schäffer, 1848)
På liknande marker som föreg. art. S, N, D och F. S: Sk–Vb, ingen notering GS, Hs, Me, Hr, Jä. Täml. sällsynt. Flyger slutet maj–början aug. Vbr. 15–19 mm.
Larv 12–15 mm, jämntjock, svagt glänsande och ej tvärrynkig (jfr föreg.), ljusgrön med mörkgröna rygg- och sidorygglinjer, de senare bredare och ibland upptill vitgrönt kantade; den utstående sidokanten med grönvit, stundom avbruten–otydlig, nedtill mörkgrönt kantad linje; huvud brungrönt med gråsvarta sidofläckar eller gråsvart med grön panna. Lever på blommor och omogna frukter av flockblomstriga som Angelica silvestris, Pastinaca, Laserpitium, m.fl. Förpuppning i spånad på marken.
Puppa olivbrun med ving- och övriga slidor mörkgröna. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia actaeata Paddbärsmalmätare
1044. (Walderdorff, 1869)
I gräs- och örtrika skogar. S, N, D och F. S`: Sk–To, ingen notering Go, GS, Ds, Ly, Pi. Täml. sällsynt, lokalt allmännare. Flyger maj–aug., i 2 gen., norrut en gen. Vbr. 20–24 mm.
Ägg glänsande vitt, ovalt. Läggs enstaka på bladundersidan, fästat vid bladnerv.
Larv 18–22 mm, slank, något plattad med finknottrig hud; grön med vitaktig sidokant och vanl. blodröd, på led 4–8 till rutformiga fläckar utvidgad rygglinje; ibland även med avbrutna, röda sidorygglinjer och enstaka, röda fläckar under sidokanten. Stundom endast tecknad med mörkgrön rygglinje och röd fläck på analplåten. Lever på undersidan av bladen av Actaea och Thalictrum. Även Viburnum opulus nämns. Förpuppning i lös sand- eller jordspånad.
Puppa grönaktig med gulbruna, i bakkanten rödbruna bakkroppsleder. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia groenblomi Blygrå malmätare
1045. (Urbahn, 1969)
I glesare, fuktiga granskogar. F, ej i S, N eller D. Arten är hittills endast känd från F, där den sedan 1956 tagits på ett flertal lokaler i södra delen av landet. Nordligaste fynd Alavus–Kuopio–Kaavi. Sällsynt, lokal förekomst. Flyger juli–aug. Vbr. ca 23 mm.
Larv på blommor och frukt av Solidago virgaurea. Förpuppning som hos föreg.
Puppan övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia intricata Zetterstedts malmätare
1046. (Zetterstedt, 1839)
På hed- och buskmarker, i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To. Allmän. Flyger maj–juli. Vbr. 19–22 mm.
Ägg matt vitgrönt, svagt pärlemorglänsande, senare brungult.
Larv 14–15 mm, täml. jämntjock med inknipta ledgränser, grön med mörkare rygglinje; vit, nedtill mörkkantad sidorygglinje; bred, vit–gulvit sidolinje och vitaktig buklinje. Huvud enfärgat mörkgrönt. Lever på en, mer sällan på odlade former. Förpuppning i jordspånad.
Puppa grön–blekt rödbrun med genomskinliga, gulgröna vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia cauchiata Bredbrämad malmätare
1047. (Duponchel, 1830)
I kanten av lågvuxen ekskog nära kusten, även på lövängsmarker (Öl). Förekomst närmast Norden: Estland, Polen–Västtyskland. S, N och D, ej i F. S: Ha, Öl, Vg, Bo. Lokal förekomst, i allm. sällsynt. Flyger juni–juli. Vbr. 19–22 mm.
Ägg ovalt, plattat, pärlemorglänsande, matt gulgrönt.
Larv som ung gulaktig med grunaktigt huvud och mörk rygg, senare grön; mycket slank med en mörk linje längs ryggen, svaga, vita sidolinjer samt med vita vårtor. Lever på undersidan av bladen av Solidago vigaurea. Även Aster nämns. Förpuppning fritt på marken eller i en lös spånad i jorden.
Puppa ockragul med gröna vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia pernotata Renfanemalmätare
1048. (Guenée, 1857)
På torra, sandiga backar och strandsluttningar (F). Utbredning: Alperna (typf.)–s. delen av Uralbergen–bergiga delarna av n.v. Ryssland–s. Finland. I F som en isolerad population längs s.v. kusten och skärgården från Helsingfors i väster till Kotka i öster med endast ett fynd i inlandet (Kouvola). Konstaterad tagen i F sedan 1940, mycket sällsynt. Flyger mitten juni–början juli, i F som ssp. enictata, vars medelstorlek är något mindre än hos typf. samt med mer långsmala framv. Enictata har även ljusare och mindre kontrastrikt tecknade framv. än hos typf. samt osammanhängande eller helt försvunnen våglinje på båda vingparen. Vbr. 18–20 mm.
Larven lever på bladen av Tanacetum vulgare och Artemisia campestris men är även funnen på Artemisia vulgaris och Pimpinella saxifraga.
Puppan övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia satyrata Tistelmalmätare
1049. (Hübner, 1813)
I skogsgläntor, på ängs- och hedmarker och andra öppna marker. S, N, D och F. S: Sk–To. Allmän. Flyger maj–juli. Vbr. 16–21 mm. Starkt varierande art.
Larv 15–20 mm, slank, framåt starkt avsmalnande och med kornig hud. Till färg och teckning mycket varierande: grön, gulaktigt grön, rödaktigt vit med röd, brun eller grön teckning eller med ryggen helt röd. Vanligast är kanske den gröna formen med på de mellersta lederna mörkgröna, röda eller rostfärgade trekantiga ryggfläckar, i övrigt knappast någon teckning. Sidokant ofta nedtill brett mörkkantad. Lever på blommor av många olika örter, särskilt compositer och dipsacéer men även på ljung. Förpuppning i lätt spånad på marken.
Puppa gulaktig med mörkare bakre ledkanter. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia tripunctaria Björnflokemalmätare
1050. (Herrich-Schäffer, 1852) [Eupithecia albipunctata (Hw.)]
I gles skog, skogsgläntor och på ängsmarker, men föredrar skuggiga, fuktiga ställen. S, N, D och F. S: Sk–Gä. Allmän, norrut mindre allmän, N och F sällsynt. flyger i 2 gen. maj–sept., norrut i en gen. Vbr. 17–22 mm.
Larv 15–20 mm, till formen som hos föreg. art, vit-, gul- eller grönaktig med varierande teckning som hos föreg. I regel med stor trekantig eller hjärtformig ryggfläck på led 4–8. Lever på blommor och frukter av unbellater, som t.ex. Heracleum och Angelica silvestris. Förpuppning i spånad på marken.
Puppa brun med kraftigt markerade ribbor på de mörkgröna vingslidorna. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia expallidata Askgrå malmätare
1051. (Doubleday, 1856)
I fuktig granskog och på hyggesområden (F). Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland, Holland, England. Tagen i s. och mellersta Finland sedan 1953 (konstaterat 1982). Uppträder mycket lokalt, men på förekomstplatserna relativt talrikt. Nordligaste fynd 1971 Tervo v. Kuopio, södra lokalerna längs sydkusten. Flyger juli–aug. Vbr. 19–23 mm. I allmänhet större än absinthiata och med gråaktiga framv. knappast utan brun ton. Stor mittfläck på framv. samt grå våglinje. Om jämförande prov med mittfläcksfjäll, se s. 00.
Larv ca 15–17 mm, täml. tjock, framåt svagt avsmalnande, kraftigt tvärrynkig.
Grundfärg varierande, blekt kanariegul, gräsgrön eller gulgrön. Rygglinje brun, i mitten smalt, ljust delad, på led 4–9 omvandlad till triangelformade ryggfläckar riktade bakåt (jfr absinthiata). Huvud brunt, mörkfläckat. Lever på blommor och frukter av Solidago virgaurea. Förpuppning i spånad i jorden.
Puppa tjock, gul, bakkropp överdragen med djuprött, vingslidor gröna. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia absinthiata Absintmalmätare
1052. (Clerck, 1759)
I glesa, fuktiga skogsmarker och skogsbryn samt på buskmarker och öppna marker nära kusten. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ås, Pi. Allmän. Flyger juni–aug. Vbr. 18–24 mm. Om skillnad på vingteckningen hos absinthiata och föreg. art, se denna. Jämförande prov med fittfläcksfjäll, se bild.
Larv 14–16 mm, till formen som hos föreg. art. Grundfärg gulbrun, grön, rödaktigt brun. Rygglinje som hos föreg. men de triangelformade ryggfläckarna är riktade framåt. På varje led kort, avbruten del av sidolinjen. Denna del är längre och går fram till ledgränserna hos expallidata. Lever på blommor och frukter av en mångd örter, mest compositer: Solidago, Artemisia, Tanacetum, Aster, Achillea, m.fl. Förpuppning som hos föreg. art.
Puppa mattglänsande, lik föreg. arts, stundom dock helt brungrön. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia goosensiata Spenslig malmätare
1053. (Mabille, 1869)
På busk- och hedmarker, i skogsbryn. S, N, D och F. S: Sk–Vb, ingen notering GS, Ds, Me, Hr, Jä. Täml. allmän. Flyger juli–aug., ibland även om dagen. Vbr. 16–20 mm. Mindre, gråare och skarpare tecknad än föreg. art samt med tydliga skillnader betr. larv och värdväxt.
Larv 13–16 mm, liknar föreg. men är smalare och ljust violett- eller köttröd; de triangelformade ryggfläckarna på led 4–8 är kraftigt brunröda, skarpare än hos föreg. art. Lever på blommor av ljung, Calluna vulgaris. Förpuppning som hos föreg.
Puppa ljust rostbrun med bärnstensgula vingslidor. Övervintrar.
Not. Arten har synonymiserats med absinthiata, men frågan kan ej anses löst på ett övertygande sätt. Tills vidare bör goosensiata betraktas som skild från absinthiata (Mikkola 1982).

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia assimilata Humlemalmätare
1054. (Doubleday, 1856)
I skogsbryn, buskmarker och trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS, Jä, Ly, Pi, Lu. Täml. allmän. Flyger juni–aug. med 2 gen. Vbr. 17–21 mm.
Larv 15–17 mm, slank med finkornig hud och litet huvud; ljusgrön, ofta med ljusare mittrygg. Mörkgrön, smal rygglinje och gulaktig, ibland otydlig sidorygglinje; led 4–8 ibland med mörk sidoryggfläck eller med brun–rödbrun rygg med rutformiga ryggfläckar. Lever på bladen av humle och svart vinbärsbuske. Förpuppning i spånad i jorden.
Puppa grön med brunaktig bakkropp, glänsande med släta vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia vulgata Allmän malmätare
1055. (Haworth, 1809)
I skogar, öppna marker och i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ly. Allmän. Flyger maj–juli(–början aug.). Vbr. 16–20 mm.
Larv 15–17 mm, slank, täml. grovknottring. Grundfärg ljust jordgrå, ibland med skiftning i grönt eller rött; rygg med brett, mörkkt ryggband, på led 4–8 uppdelat i rutformiga fläckar samt med mörka snedstreck på sidorna, sidokant ljus. Lever på en lång rad buskar och örter som Rubus, Vaccinium, Crataegus, Salix, Sedum, Daucus, Campanula, Solidago, fr.a. på multnande blad och blommor. Förpuppning som hos föreg.
Puppa rödbrun med grönaktiga vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia denotata Blåklockemalmätare
1056. (Hübner, 1813)
I skogar och på skogsgläntor. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering GS, Gä, Hr. Täml. allmän, i D lokal förekomst, mindre allmän. Flyger juli–aug. Vbr. 18–22 mm.
Larv 16–17 mm, kort och tjock med ledernas bredd större än längden, hud otydligt kornig; gråbrun med mörkare rygg- och sidorygglinje; led 4–10 med bruna, vinkelformade eller ibland runda ryggfläckar. Lever i frökapslar av Campanula. Förpuppning som hos föreg.
Puppa med thorax och vingslidor gula, bakkropp mörkare. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia subfuscata Hallonmalmätare
1057. (Haworth, 1809) [Eupithecia castigata (Hb.)]
Påträffas på alla biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ås, Ly, Pi, Lu. Allmän, längst norrut mindre allmän. Flyger slutet maj–början juli (sällsynt –aug.. Vbr. 17–22 mm.
Larv slank, framåt avsmalnande, täml. grovkornig. Grundfärg grönaktig, gulgrå eller ockragul, stundom med teckningarna olivgröna, sällan försvinnande; sidokant ljus, nedåt mörkkantad, buklinje roströd. Lever på blommor och blad av många olika örter, buskar och träd, speciellt på Rubus. Förpuppning som hos föreg.
Puppa lik föreg. arts men oftast med grönaktiga vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia icterata Röllekemalmätare
1058. (Villers, 1789) [Eupithecia subfulvata (Hw.)]
På de flesta öppna biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering Me, Jä, Nb, Ås, Ly, Pi. Allmän, norrut mindre allmän. Flyger juli–början sept. Vbr. 19–26 mm.
Larv 18–20 mm, täml. slank med starkt knottrig hud; ockragul, sällan gröntonad; ljus, nedtill brett mörkkantad sidokant och rostbrun, fin buklinje. Lever vanl. på blommor och frukter men även på blad av Achillea millefolium samt på Tanacetum och Artemisia. Förpuppning i jordkokong, djupare ned än hos de flesta i släktet.
Puppa nötbrun, tjockskalig, täml. glänsande och framtill grovt tvärrynkig. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia succenturiata Gråbomalmätare
1059. (Linnaeus, 1758)
På de flesta öppna biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering GS, Pi. Allmän, något sällsyntare söderut. Flyger juni–sept., troligen i 2 gen. Vbr. 20–24 mm.
Larv mycket lik föreg. arts men de vitaktiga knottrorna vanl. högre och spetsigare och grundfärgen ofta mörkare. Lever huvudsakl. på Artemisia, särskilt vulgaris men stundom på Tanacetum, sällan på Achillea millefolium. Förpuppning i jordspånad.
Puppa som hos föreg. men med gröna vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia orphnata Dyster malmätare
1060. (W. Petersen, 1909)
På torra marker och alvarmarker längs kuster. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland. S och F, ej i N eller D. S: Bl, Sm, Öl, Go, GS, Ög, Up. Sällsynt, mer allmän på Öl och Go. I F längs sydkusten, sällsynt. Flyger juni–juli. Vbr. 17–21 mm.
Larv 20–24 mm, lång och slank, framåt avsmalnande, grön med ljusare knottror; vanl. brett, grönbrunt ryggband; försvinnande, brun sidorygglinje; utstående sidokant, nedtill grönbrunt kantad. En annan form är ockragul med bruna eller rödaktiga teckningar. Lever på blommor och frukter av många olika örter som Tanacetum, Hypericum, Lysimachia, Polygonum och Hieracium, m.fl.
Puppa ljust nötbrun med något ljusare ving- och övriga slidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia subumbrata Ängsmalmätare
1061. (Denis & Schiffermüller, 1775)
På fuktiga ängsmarker, mossar samt på ängar vid kusten. S, N, D och F. S: Sk–Jä, ingen notering GS, Vr, Gä, Me, Hr. Täml. allmän, lokalt mer allmän söderut. I N sällsynt. Flyger juni–juli. Vbr. 16–21 mm.
Larv ca 23 mm, ytterst lik larven hos föreg. art. Lever på örter som hos föreg. art.
Puppa som hos föreg. art men ibland med gröna vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia millefoliata Backmalmätare
1062. (Rössler, 1866)
På torra, varma marker vid kusten. S, N, D och F. S: Sk, Bl, Sm, Öl, Vg, Sö, Up, Vs. Mycket sällsynt. Flyger juni–aug. Vbr. 20–23 mm.
Larv ca 16 mm, framåt starkt avsmalnande; huvud litet och smalt, grönaktigt brunt, uppifrån något hoptryckt. Grundfärg gulbrun. På de första tre lederna smal, vitaktig rygg- och sidorygglinje; på led 4–8 dubbla, svarta, framtill sammanlöpande snedstreck, på utsidan brett vitkantade; på led 9–12 en bred, svartgrå rygglinje; tydliga, vita vårtor; utstående vit sidokant och tätt därunder, på mellersta lederna, svarta fläckar. Lever på frökapslar, senare även på vissna sådana av Achillea millefolium.
Puppa honungsgul med ljust gulaktigt gröna vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia simpliciata Mållmalmätare
1063. (Haworth, 1809) [Eupithecia subnotata (Hb.)]
På marker längs kusten, i trädgårdar, m.m. S, N, D och F. S: Sk–Hs, ingen notering GS, Ds. Täml. allmän i kustomr. söderut, sällsyntare i inlandet och norrut. Sällsynt i N och F. Flyger slutet juni–början aug. Vbr. 20–24 mm.
Larv ca 18 mm, grön eller gulbrunaktig–rödaktigt grå, tvärrynkig med kornig hud; mörkgrön rygglinje och gulvit sidokant; på ryggen av de mellersta lederna oftast med mörka vinkelteckningar, ibland utökade till rutformiga, sammanhängande fläckar. Lever på blommor och frukt av Atriplex och Chenopodium. Förpuppning i spånad i jorden.
Puppa gulbrun med mörkgröna vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

© Naturskyddsföreningen. Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.