|
|
|
|
|
© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander |
Mätare Sida 11 | Geometridae | ||
| Underfamilj Larentiinae | 196 arter | |||
| Eupithecia selinata
Kirskålmalmätare 1042. (Herrich-Schäffer, 1861) I glesa skogar, på fuktiga skogsängar. Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland, Holland. S, D och F, ej i N. S: Sk (Sandhammaren, där enstaka fynd av arten gjorts sedan 1973). Lokal och sällsynt i D (tagen sedan 1950), större antal fynd i sydl. delen av F alltsedan 1955. Flyger juni–aug. i skymningen. Vbr. 19–22 mm. Larv ca 20 mm, täml. slank, mot huvudet gradvis avsmalnande, tvärrynkig, plattad på buksidan. Grundfärg som ung gulgrön, senare blåaktigt grön. Rygglinje mörkgrön, sidorygglinje av samma färg eller saknas, sidolinje vitaktig längs den skarpt markerade sidkanten; buk vitgrön, huvud grönt med dragning åt brunt, bröstfötter grönaktiga med gulbruna klor. Lever som ung på blad, senare på blommor och frukter av Aegopodium podagraria, Selinum carvifolia, Angelica silvestris, Heracleum sphondylium, Peucedanum oreoselinum och palustre, m.fl. flockblomstriga. Puppan övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia trisignaria
Spenörtsmalmätare 1043. (Herrich-Schäffer, 1848) På liknande marker som föreg. art. S, N, D och F. S: Sk–Vb, ingen notering GS, Hs, Me, Hr, Jä. Täml. sällsynt. Flyger slutet maj–början aug. Vbr. 15–19 mm.  Larv
12–15 mm, jämntjock, svagt glänsande och ej
tvärrynkig (jfr föreg.), ljusgrön med mörkgröna
rygg- och sidorygglinjer, de senare bredare och ibland upptill vitgrönt
kantade; den utstående sidokanten med grönvit, stundom avbruten–otydlig,
nedtill mörkgrönt kantad linje; huvud brungrönt med gråsvarta
sidofläckar eller gråsvart med grön panna. Lever på blommor
och omogna frukter av flockblomstriga som Angelica silvestris, Pastinaca,
Laserpitium, m.fl. Förpuppning i spånad på marken.Puppa olivbrun med ving- och övriga slidor mörkgröna. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia actaeata Paddbärsmalmätare 1044. (Walderdorff, 1869) I gräs- och örtrika skogar. S, N, D och F. S`: Sk–To, ingen notering Go, GS, Ds, Ly, Pi. Täml. sällsynt, lokalt allmännare. Flyger maj–aug., i 2 gen., norrut en gen. Vbr. 20–24 mm. Ägg glänsande vitt, ovalt. Läggs enstaka på bladundersidan, fästat vid bladnerv.  Larv 18–22 mm, slank, något plattad med finknottrig
hud; grön med vitaktig sidokant och vanl. blodröd, på led
4–8 till rutformiga fläckar utvidgad rygglinje; ibland även
med avbrutna, röda sidorygglinjer och enstaka, röda fläckar
under sidokanten. Stundom endast tecknad med mörkgrön rygglinje
och röd fläck på analplåten. Lever på undersidan
av bladen av Actaea och Thalictrum. Även Viburnum opulus nämns.
Förpuppning i lös sand- eller jordspånad.Puppa grönaktig med gulbruna, i bakkanten rödbruna bakkroppsleder. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia groenblomi Blygrå malmätare 1045. (Urbahn, 1969) I glesare, fuktiga granskogar. F, ej i S, N eller D. Arten är hittills endast känd från F, där den sedan 1956 tagits på ett flertal lokaler i södra delen av landet. Nordligaste fynd Alavus–Kuopio–Kaavi. Sällsynt, lokal förekomst. Flyger juli–aug. Vbr. ca 23 mm. Larv på blommor och frukt av Solidago virgaurea. Förpuppning som hos föreg. Puppan övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia intricata Zetterstedts
malmätare 1046. (Zetterstedt, 1839) På hed- och buskmarker, i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To. Allmän. Flyger maj–juli. Vbr. 19–22 mm. Ägg matt vitgrönt, svagt pärlemorglänsande, senare brungult. Larv 14–15 mm, täml. jämntjock med inknipta ledgränser, grön med mörkare rygglinje; vit, nedtill mörkkantad sidorygglinje; bred, vit–gulvit sidolinje och vitaktig buklinje. Huvud enfärgat mörkgrönt. Lever på en, mer sällan på odlade former. Förpuppning i jordspånad. Puppa grön–blekt rödbrun med genomskinliga, gulgröna vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia cauchiata Bredbrämad malmätare 1047. (Duponchel, 1830) I kanten av lågvuxen ekskog nära kusten, även på lövängsmarker (Öl). Förekomst närmast Norden: Estland, Polen–Västtyskland. S, N och D, ej i F. S: Ha, Öl, Vg, Bo. Lokal förekomst, i allm. sällsynt. Flyger juni–juli. Vbr. 19–22 mm. Ägg ovalt, plattat, pärlemorglänsande, matt gulgrönt. Larv som ung gulaktig med grunaktigt huvud och mörk rygg, senare grön; mycket slank med en mörk linje längs ryggen, svaga, vita sidolinjer samt med vita vårtor. Lever på undersidan av bladen av Solidago vigaurea. Även Aster nämns. Förpuppning fritt på marken eller i en lös spånad i jorden. Puppa ockragul med gröna vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia pernotata Renfanemalmätare 1048. (Guenée, 1857) På torra, sandiga backar och strandsluttningar (F). Utbredning: Alperna (typf.)–s. delen av Uralbergen–bergiga delarna av n.v. Ryssland–s. Finland. I F som en isolerad population längs s.v. kusten och skärgården från Helsingfors i väster till Kotka i öster med endast ett fynd i inlandet (Kouvola). Konstaterad tagen i F sedan 1940, mycket sällsynt. Flyger mitten juni–början juli, i F som ssp. enictata, vars medelstorlek är något mindre än hos typf. samt med mer långsmala framv. Enictata har även ljusare och mindre kontrastrikt tecknade framv. än hos typf. samt osammanhängande eller helt försvunnen våglinje på båda vingparen. Vbr. 18–20 mm. Larven lever på bladen av Tanacetum vulgare och Artemisia campestris men är även funnen på Artemisia vulgaris och Pimpinella saxifraga. Puppan övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia satyrata Tistelmalmätare 1049. (Hübner, 1813) I skogsgläntor, på ängs- och hedmarker och andra öppna marker. S, N, D och F. S: Sk–To. Allmän. Flyger maj–juli. Vbr. 16–21 mm. Starkt varierande art.  Larv 15–20 mm, slank, framåt starkt avsmalnande och
med kornig hud. Till färg och teckning mycket varierande: grön,
gulaktigt grön, rödaktigt vit med röd, brun eller grön
teckning eller med ryggen helt röd. Vanligast är kanske den gröna
formen med på de mellersta lederna mörkgröna, röda
eller rostfärgade trekantiga ryggfläckar, i övrigt knappast
någon teckning. Sidokant ofta nedtill brett mörkkantad. Lever
på blommor av många olika örter, särskilt compositer
och dipsacéer men även på ljung. Förpuppning i lätt
spånad på marken.Puppa gulaktig med mörkare bakre ledkanter. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia tripunctaria Björnflokemalmätare 1050. (Herrich-Schäffer, 1852) [Eupithecia albipunctata (Hw.)] I gles skog, skogsgläntor och på ängsmarker, men föredrar skuggiga, fuktiga ställen. S, N, D och F. S: Sk–Gä. Allmän, norrut mindre allmän, N och F sällsynt. flyger i 2 gen. maj–sept., norrut i en gen. Vbr. 17–22 mm.  Larv 15–20 mm, till formen som hos föreg. art, vit-,
gul- eller grönaktig med varierande teckning som hos föreg. I
regel med stor trekantig eller hjärtformig ryggfläck på led
4–8. Lever på blommor och frukter av unbellater, som t.ex.
Heracleum och Angelica silvestris. Förpuppning i spånad på marken.Puppa brun med kraftigt markerade ribbor på de mörkgröna vingslidorna. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia expallidata Askgrå malmätare 1051. (Doubleday, 1856) I fuktig granskog och på hyggesområden (F). Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland, Holland, England. Tagen i s. och mellersta Finland sedan 1953 (konstaterat 1982). Uppträder mycket lokalt, men på förekomstplatserna relativt talrikt. Nordligaste fynd 1971 Tervo v. Kuopio, södra lokalerna längs sydkusten. Flyger juli–aug. Vbr. 19–23 mm. I allmänhet större än absinthiata och med gråaktiga framv. knappast utan brun ton. Stor mittfläck på framv. samt grå våglinje. Om jämförande prov med mittfläcksfjäll, se s. 00.  Larv ca 15–17 mm, täml. tjock, framåt svagt
avsmalnande, kraftigt tvärrynkig.Grundfärg varierande, blekt kanariegul, gräsgrön eller gulgrön. Rygglinje brun, i mitten smalt, ljust delad, på led 4–9 omvandlad till triangelformade ryggfläckar riktade bakåt (jfr absinthiata). Huvud brunt, mörkfläckat. Lever på blommor och frukter av Solidago virgaurea. Förpuppning i spånad i jorden. Puppa tjock, gul, bakkropp överdragen med djuprött, vingslidor gröna. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia absinthiata Absintmalmätare 1052. (Clerck, 1759) I glesa, fuktiga skogsmarker och skogsbryn samt på buskmarker och öppna marker nära kusten. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ås, Pi. Allmän. Flyger juni–aug. Vbr. 18–24 mm. Om skillnad på vingteckningen hos absinthiata och föreg. art, se denna. Jämförande prov med fittfläcksfjäll, se bild.  Larv 14–16 mm, till formen som hos föreg.
art. Grundfärg gulbrun, grön, rödaktigt brun. Rygglinje
som hos föreg. men de triangelformade ryggfläckarna är riktade
framåt. På varje led kort, avbruten del av sidolinjen. Denna
del är längre och går fram till ledgränserna hos expallidata.
Lever på blommor och frukter av en mångd örter, mest compositer:
Solidago, Artemisia, Tanacetum, Aster, Achillea, m.fl. Förpuppning
som hos föreg. art.Puppa mattglänsande, lik föreg. arts, stundom dock helt brungrön. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia goosensiata Spenslig
malmätare 1053. (Mabille, 1869) På busk- och hedmarker, i skogsbryn. S, N, D och F. S: Sk–Vb, ingen notering GS, Ds, Me, Hr, Jä. Täml. allmän. Flyger juli–aug., ibland även om dagen. Vbr. 16–20 mm. Mindre, gråare och skarpare tecknad än föreg. art samt med tydliga skillnader betr. larv och värdväxt.  Larv 13–16 mm, liknar föreg. men är smalare
och ljust violett- eller köttröd; de triangelformade ryggfläckarna
på led 4–8 är kraftigt brunröda, skarpare än
hos föreg. art. Lever på blommor av ljung, Calluna vulgaris.
Förpuppning som hos föreg.Puppa ljust rostbrun med bärnstensgula vingslidor. Övervintrar. Not. Arten har synonymiserats med absinthiata, men frågan kan ej anses löst på ett övertygande sätt. Tills vidare bör goosensiata betraktas som skild från absinthiata (Mikkola 1982). |
|
|||
| Eupithecia assimilata Humlemalmätare 1054. (Doubleday, 1856) I skogsbryn, buskmarker och trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS, Jä, Ly, Pi, Lu. Täml. allmän. Flyger juni–aug. med 2 gen. Vbr. 17–21 mm. Larv 15–17 mm, slank med finkornig hud och litet huvud; ljusgrön, ofta med ljusare mittrygg. Mörkgrön, smal rygglinje och gulaktig, ibland otydlig sidorygglinje; led 4–8 ibland med mörk sidoryggfläck eller med brun–rödbrun rygg med rutformiga ryggfläckar. Lever på bladen av humle och svart vinbärsbuske. Förpuppning i spånad i jorden. Puppa grön med brunaktig bakkropp, glänsande med släta vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia vulgata Allmän malmätare 1055. (Haworth, 1809) I skogar, öppna marker och i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ly. Allmän. Flyger maj–juli(–början aug.). Vbr. 16–20 mm. Larv 15–17 mm, slank, täml. grovknottring. Grundfärg ljust jordgrå, ibland med skiftning i grönt eller rött; rygg med brett, mörkkt ryggband, på led 4–8 uppdelat i rutformiga fläckar samt med mörka snedstreck på sidorna, sidokant ljus. Lever på en lång rad buskar och örter som Rubus, Vaccinium, Crataegus, Salix, Sedum, Daucus, Campanula, Solidago, fr.a. på multnande blad och blommor. Förpuppning som hos föreg. Puppa rödbrun med grönaktiga vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia denotata Blåklockemalmätare 1056. (Hübner, 1813) I skogar och på skogsgläntor. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering GS, Gä, Hr. Täml. allmän, i D lokal förekomst, mindre allmän. Flyger juli–aug. Vbr. 18–22 mm. Larv 16–17 mm, kort och tjock med ledernas bredd större än längden, hud otydligt kornig; gråbrun med mörkare rygg- och sidorygglinje; led 4–10 med bruna, vinkelformade eller ibland runda ryggfläckar. Lever i frökapslar av Campanula. Förpuppning som hos föreg. Puppa med thorax och vingslidor gula, bakkropp mörkare. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia subfuscata Hallonmalmätare 1057. (Haworth, 1809) [Eupithecia castigata (Hb.)] Påträffas på alla biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ås, Ly, Pi, Lu. Allmän, längst norrut mindre allmän. Flyger slutet maj–början juli (sällsynt –aug.. Vbr. 17–22 mm.  Larv slank, framåt avsmalnande, täml. grovkornig. Grundfärg
grönaktig, gulgrå eller ockragul, stundom med teckningarna olivgröna,
sällan försvinnande; sidokant ljus, nedåt mörkkantad,
buklinje roströd. Lever på blommor och blad av många olika örter,
buskar och träd, speciellt på Rubus. Förpuppning som hos
föreg.Puppa lik föreg. arts men oftast med grönaktiga vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia icterata Röllekemalmätare 1058. (Villers, 1789) [Eupithecia subfulvata (Hw.)] På de flesta öppna biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering Me, Jä, Nb, Ås, Ly, Pi. Allmän, norrut mindre allmän. Flyger juli–början sept. Vbr. 19–26 mm.  Larv 18–20 mm, täml. slank med starkt knottrig hud;
ockragul, sällan gröntonad; ljus, nedtill brett mörkkantad
sidokant och rostbrun, fin buklinje. Lever vanl. på blommor och frukter
men även på blad av Achillea millefolium samt på Tanacetum
och Artemisia. Förpuppning i jordkokong, djupare ned än hos de
flesta i släktet.Puppa nötbrun, tjockskalig, täml. glänsande och framtill grovt tvärrynkig. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia succenturiata Gråbomalmätare 1059. (Linnaeus, 1758) På de flesta öppna biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering GS, Pi. Allmän, något sällsyntare söderut. Flyger juni–sept., troligen i 2 gen. Vbr. 20–24 mm.  Larv mycket lik föreg. arts men de vitaktiga knottrorna vanl.
högre och spetsigare och grundfärgen ofta mörkare. Lever
huvudsakl. på Artemisia, särskilt vulgaris men stundom på Tanacetum,
sällan på Achillea millefolium. Förpuppning i jordspånad.Puppa som hos föreg. men med gröna vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia orphnata Dyster
malmätare 1060. (W. Petersen, 1909) På torra marker och alvarmarker längs kuster. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland. S och F, ej i N eller D. S: Bl, Sm, Öl, Go, GS, Ög, Up. Sällsynt, mer allmän på Öl och Go. I F längs sydkusten, sällsynt. Flyger juni–juli. Vbr. 17–21 mm. Larv 20–24 mm, lång och slank, framåt avsmalnande, grön med ljusare knottror; vanl. brett, grönbrunt ryggband; försvinnande, brun sidorygglinje; utstående sidokant, nedtill grönbrunt kantad. En annan form är ockragul med bruna eller rödaktiga teckningar. Lever på blommor och frukter av många olika örter som Tanacetum, Hypericum, Lysimachia, Polygonum och Hieracium, m.fl. Puppa ljust nötbrun med något ljusare ving- och övriga slidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia subumbrata Ängsmalmätare 1061. (Denis & Schiffermüller, 1775) På fuktiga ängsmarker, mossar samt på ängar vid kusten. S, N, D och F. S: Sk–Jä, ingen notering GS, Vr, Gä, Me, Hr.  Täml. allmän, lokalt mer allmän söderut. I N sällsynt.
Flyger juni–juli. Vbr. 16–21 mm.Larv ca 23 mm, ytterst lik larven hos föreg. art. Lever på örter som hos föreg. art. Puppa som hos föreg. art men ibland med gröna vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia millefoliata Backmalmätare 1062. (Rössler, 1866) På torra, varma marker vid kusten. S, N, D och F. S: Sk, Bl, Sm, Öl, Vg, Sö, Up, Vs. Mycket sällsynt. Flyger juni–aug. Vbr. 20–23 mm.  Larv ca 16 mm, framåt starkt avsmalnande; huvud litet och
smalt, grönaktigt brunt, uppifrån något hoptryckt. Grundfärg
gulbrun. På de första tre lederna smal, vitaktig rygg- och sidorygglinje;
på led 4–8 dubbla, svarta, framtill sammanlöpande snedstreck,
på utsidan brett vitkantade; på led 9–12 en bred, svartgrå rygglinje;
tydliga, vita vårtor; utstående vit sidokant och tätt
därunder, på mellersta lederna, svarta fläckar. Lever på frökapslar,
senare även på vissna sådana av Achillea millefolium.Puppa honungsgul med ljust gulaktigt gröna vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Eupithecia simpliciata Mållmalmätare 1063. (Haworth, 1809) [Eupithecia subnotata (Hb.)] På marker längs kusten, i trädgårdar, m.m. S, N, D och F. S: Sk–Hs, ingen notering GS, Ds. Täml. allmän i kustomr. söderut, sällsyntare i inlandet och norrut. Sällsynt i N och F. Flyger slutet juni–början aug. Vbr. 20–24 mm.  Larv ca 18 mm, grön eller gulbrunaktig–rödaktigt
grå, tvärrynkig med kornig hud; mörkgrön rygglinje
och gulvit sidokant; på ryggen av de mellersta lederna oftast med
mörka vinkelteckningar, ibland utökade till rutformiga, sammanhängande
fläckar. Lever på blommor och frukt av Atriplex och Chenopodium.
Förpuppning i spånad i jorden.Puppa gulbrun med mörkgröna vingslidor. Övervintrar. |
|
| © Naturskyddsföreningen. Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat. |
Till
förstasidan
Artförteckning
