|
|
|
|
|
© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander |
Mätare Sida 17 |
Geometridae | ||
| Underfamilj Ennominae | 90 arter | |||
| Peribatodes secundaria
Granlavmätare 1155. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Boarmia secundaria (D & S)] I skogsmarker med gran och tall. S, N, D och F. S: Sk–Dr, ingen notering GS. I S allmän t.o.m. Sö, norröver mindre allmän. I N och F endast få fynd. Fllyger juli–aug. Vbr. 33–38 mm.  Larv ca 32 mm, huvud brunt med ett svart tvärstreck. Rygglinje
smal, dubbel, svart; på varje led två svarta, mer eller mindre
tydliga, baktill hopgående snedstreck, bakom vilka två gulaktiga
fläckar står på ömse sidor om sidolinjen. Sidorygglinje
bred, svart; sidolinje bred, gul. Vårtor mycket små, bruna,
andhål brunkantade. Lever på gran och tall, även en nämns. Övervintrar.
Förpuppning i jorden.Puppa rödbrun med smalt spetsig cremaster. |
|
|||
| Deileptenia ribeata
Barrskogslavmätare 1156. (Clerck, 1759) [Boarmia ribeata (Cl.), Boarmia abietaria (Hb.)] I fuktiga skogsmarker med gran. S, N, D och F. S: Sk–Hs, ingen notering GS. Lokalt allmän, i sydligaste landsk. mindre allmän. I D allmän på Bornholm, i övr. lokal förekomst. I F sällsynt. Flyger juli–aug. Vbr. 34–40 mm. Ägg ovalt med grovmaskigt, polygonalt ribbnät.  Larv 35–40 mm, cylindrisk, rödbrun, ockrabrun, grå-
eller gulgrönaktig med ljus rygglinje. Mycket varierande teckning,
ibland ljusa spad- eller rutformiga ryggfläckar, stundom mörka
V- eller X-formiga ryggfläckar och små mörka, upphöjda
ryggvårtor, av vilka de bakre på led 11 är något
högre än de övriga. Ibland är larven nästan enfärgad.
Lever på gran, män även i björk, ek, sälg. Även
blåbärsris nämns. Övervintrar som ung. Förpuppning
i jorden.Puppa täml. slank, glänsande, ljusbrun med svagt rynkiga främre partier. |
|
|||
| Cleorodes lichenaria Grönaktig lavmätare 1157. (Hufnagel, 1767) [Cleora lichenaria (Hufn.), Boarmia lichenaria (Hufn.)] I glesa skogar, gärna ekskogar samt på buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering Vr, Gä, Me, Hr, Jä. Allmän, norrut mindre allmän. I N och F sällsynt. Flyger juli–aug. Vbr. 24–30 mm. Ägg brett ovala, plattade, glänsande, kaffebruna.  Läggs enstaka.Larv ca 25 mm, vitgrön–mossgrön–grönbrun med otydliga, ljusa sidorygglinjer; vit-, brun- och svartaktiga streck och fläckrader samt tappformigt förstorade prickvårtor. De bakre byggvårtorna på led 4 och 8 är särskilt höga. Lever på trädlavar. Övervintrar som ung. Förpuppar sig i lätt spånad mellan lavar. Puppa rödbrun med kort, kägelformig cremaster. |
|
|||
| Alcis repandata Vågbräddad lavmätare 1158. (Linnaeus, 1758) [Boarmia repandata (L.), Cleora repandata (L.)] På nästan alla typer av mark, även i trädgårdar, ej i fjällreg. S, N, D och F. S: Sk–Nb. Allmän. Flyger juni–början aug. Vbr. 32–43 mm. Mycket varierande art.  Ägg mjukskaliga, ovala, mattglänsande, ljusgröna med röda fläckar. Läggs i högar. Larv 35–40 mm, mycket varierande i färg och teckning, grå-, gul- eller brunaktig. De X- och rutformiga ryggteckningarna saknas sällan på led 5–7; rygg- och sidorygglinje ibland täml. tydliga och ljusa; sidorygg ofta mörkare än mittryggen. Lever både på löv- och barrträd, buskar, ljung, Vaccinium och lägre örter. Övervintrar som ung. Förpuppning i jorden Puppa täml. glänsande, gulbrun med mörk, tjock, starkt rynkad cremaster. |
|
|||
| Alcis jubata Skägglavmätare 1159. (Thunberg, 1788) [Cleora jubata (Thnbg.), Boarmia jubata (Thnbg.), Cleora glabraria (D & S)] I äldre, lavrika granskogsmarker, även i lövskog med skägglav. S, N, D och F. S: Sk–Ås, ingen notering Ha, Ds, Hr och Nb. Lokal förekomst, täml. sällsynt, norrut lokalt allmännare. Arten räknas i D som utdöd, i F lokalt täml. allmän, i N endast få fynd. Flyger slutet juni–aug. Vbr. 22–29 mm. Ägg ellipsoidiska, mattglänsande, gulgröna. Läggs enstaka eller några tillsammans. Larv 20–22 mm, cylindrisk, fint tvärrynkig, grönvit–ljust blågrön med ledgränser och buk gråblått tonade; rygg-, sidorygg- och sidolinje upplösta i mörkt grågröna–svartaktiga streck och fläckar. Lever på skägglav (Usnea) samt på tagellav (Alectoria). Övervintrar som ung. Förpuppning i lös spånad mellan lavar. Puppa täml. slank, glänsande gulbrun med olivgröna vingslidor. |
|
|||
| Fagivorina arenaria Vit
lavmätare 1160. (Hufnagel, 1767) [Cleora arenaria (Hufn.), Boarmia arenaria (Hufn.)] I ekskogsmarker längs kuster. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland, Holland, England. S, N och D, ej i F. S: Sk–Up, ingen notering Go, GS, Ög, Nä, Sö. Lokal förekomst, sällsynt. I N mycket sällsynt, i D räknas arten som trol. utdöd i landet. Flyger juni–juli. Vbr. 30–32 mm. Ägg ovalt, något plattat, grönt, oregelbundet rödflammigt. Larv 25–30 mm, grönaktig med rödbruna schatteringar. Led 2 förtjockad, med sidknöl. Led 5 med sidoryggknöl på varje sida. Framför denna ett ljust, mörkkantat snedstreck; ljusa, mörkkantade V-teckningar på rygg och sidor av led 1–4 och 9–11. Den rödbruna schatteringen framträder starkast i främre tredjedelen av led 6–8. Lever på ek och bok, enl. uppgifter på trädens lavar. Förpuppning i lös spånad under mossa och lavar på trädstammar. Puppa glänsande, svartbrun med kägelformig cremaster. Övervintrar. |
|
|||
| Hypomecis roboraria Stor
eklavmätare 1161. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Boarmia r. (D & S)] I skogs- och buskmarker. S, D och F, ej i N. S: Sk–Gä. Söderut allmän, mot norr mindre allmän. Lokal och täml. sällsynt i D och F. Flyger juni–slutet juli. Vbr. 45–60 mm. Ägg mörkbruna, långsträckt ovala, något plattade. Läggs i klumpar.  Larv 40–50 mm, rödaktigt brun med ljusare och mörkare
schatteringar i grått, grönt och brunt, med mörk, avbruten,
otydlig rygglinje, ibland med ockragula fläckar vid platsen för
sidorygg- och sidolinjen på led 4–5 och 8–9. Led 3 stundom
med liten sidoryggknöl, led 5 förtjockad med stor sidoryggknöl,
led 6 med tvärvalk på buksidan, led 11 med svag tvärvalk,
bärande de bakre ryggvårtorna; huvud tvåpuckligt. Lever
på ek, björk, m.fl. lövträd, lik en knotig kvist. Övervintrar
halvvuxen. Förpuppning i jorden.Puppa mörkt rödbrun med glänsande bakkropp. |
|
|||
| Hypomecis punctinalis Ringad
eklavmätare 1162. (Scopoli, 1763) [Boarmia p. (Scop.), B. consortaria (F.), Serraca punctinalis)] I lövskogs- och buskmarker. S, D och F, ej i N. S: Sk, Bl, Sm, Öl, Go. Allmän på mellersta Öl, i övrigt lokal och mindre allmän. Lokal förekomst i D, sällsynt i F. Flyger slutet maj–början juli. Vbr. 40–49 mm.  Larv 40–45 mm, varierar i färg från grön
till många nyanser av brunt. Till form och färg lik föreg.
arts, men inte så tjock som denna. Huvud brunt med svart dubbelpuckel,
fläckat eller streckat i gult. Rygg- och sidorygglinje mörka,
otydliga. Vårtor små, svarta, det främre paret på led
11 emellertid större och framträdande. På var sida av led
5 finns en stor, mörk puckel, delad i två spetsar. Sidolinje
saknas, andhål ovala, vita, brunkantade. Lever på olika lövträd
och buskar som ek, björk, Salix och t.ex. Clematis vitalba och Berberis.
Förpuppning i lös spånad i jorden.Puppa brun med två tornar på kort cremaster. Övervintrar. |
|
|||
| Ectropis crepuscularia Dubbelvågig lavmätare 1163. (Denis Schiffermüller, 1775) [Ectropis bistortata (Goeze), Boarmia bistortata (Goeze)] I fuktigare skogs- och buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Nb, ingen notering Hr. Allmän. Flyger i 2 gen. april–juni, juli–aug. Vbr. 31–40 mm, andra gen. minst. Mycket varierande art. Ägg ovala, plattade, finpunkterade, gröna. Läggs enstaka.  Larv ca 38 mm, led 2 något ansvälld, led 11 med låg
tvärvalk. Gråaktig med inslag av gult, grönt och rödbrunt;
led 4–6 (3–8) med grågul, rutformig mörkkärnad
och brett mörkkantad ryggfläck, tydligast på led 5 och
på denna framåt begränsad av vinkelformig, mörkbrun
fläck. Sidorygg gulmarmorerad, rygg- och sidorygglinje mer eller mindre
tydliga, fint mörkkantade, sidolinje ofta markerad av gulaktiga fläckar,
särskilt på led 9 och 11. Lever på åtskilliga lövträd
som Betula, Salix, Frangula, m.fl., även fruktträd, blåbär
och ljung nämns.Puppa rödbrun med främre partier tätt rynkiga. Övervintrar. 9 a på planschen f. fasciata. Not. Sommerer (1983) har fastlagt en neotyp av crepuscularia med bistortata som synonym. Den form som i Sverige kallats crepuscularia (Svensson, 1977) är därför tillsvidare utan namn. Ytterligare undersökningar krävs för att klarlägga om den är artskild. (Cat. Lep. Sueciae, 1987). |
|
|||
| Paradarisa consonaria Fyrkantsfläckad lavmätare 1164. (Hübner, 1799) [Boarmia consonaria (Hb.)] I lövskogsmarker. S, N, D och F. S: Sk–Vr, ingen notering GS, Ds, Vs. Lokal förekomst, täml. sällsynt. Flyger maj–juli. Vbr. 33–37 mm. Ägg gult med orangeröda fläckar, längs- och tvärribbat.  Larv ca 35 mm, slank, något tvärrynkig med rundat huvud
och vanligen markerade, svarta prickvårtor, de bakre på led
11 något upphöjda. Grundfärg gulgrön–gulbrun
med rödaktiga schatteringar. Ljus, otydlig rygglinje och flera, vanl.
mindre tydliga, smala, slingrande, mörka linjer. Lever på olika
lövträd som björk, bok, ek, m.fl. Förpuppning i jorden.Puppa slank, rödbrun med skarp ändtagg. Övervintrar. |
|
|||
| Aethalura punctulata Allavmätare 1165. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Echropis punctulata (D & S), Boarmia punctulata (D & S)] I fuktiga, glesa skogs- och buskmarker, på moss- och ängsmarker. S, N, D och F. S:Sk–Me, ingen notering GS. Allmän. Flyger maj–juni. Vbr. 24–30 mm. Ägg grönt–gröngrått, rödstänkt, ovalt, svagt plattat, täml. glänsande.  Larv 20–25 mm, cylindrisk med rundat huvud. Grundfärg
mycket varierande: gulgrön–grönbrun–brunröd
med fyra vit- eller gulaktiga linjer, på de mörkare ex. avbrutna
mitt på lederna, som gör ryggen tvärbandad. Andhål
gulbruna, mörkkantade, prickvårtor små, otydliga, svartbruna.
Lever på al och björk. Förpuppning i ljusbrun spånad
mellan nedfallna blad och mossa.Puppa mattglänsande, mahognybrun med främre partier finrynkiga. Övervintrar. |
|
|||
| Paradarisa similaria Grågul lavmätare 1166. (Hufnagel, 1767) [Ectropis extersaria (Hb.), Boarmia extersaria (Hb.), Boarmia luridata (Bkh.)] I lövskogsmarker. Förekomst närmast Norden: Lettland–Västtyskland, Holland, England. S och D, ej i N eller F. S: Sk–Öl. Allmän, särskilt i n.ö. Sk, Bl och Öl. I D lokal förekomst, ej sällsynt. Flyger juni–jli. Vbr. 30–33 mm. Ägg mörkgrönt, fint längs- och tvärribbat.  Larv ca 36 mm, rödschatterat mattgrön–rödbrun,
rygglinje knappt synlig men antydd på led 4 genom två små vita
fläckar. Sidorygglinjen antydd genom på varje led två små,
vita fläckar. Det bakre paret ryggvårtor på led 4 och
9 något upphöjda, svarta, på led 8 förvandlade till
två mörkbruna, täml. stora knölar. Övriga vårtor
små. Andhål vita, svartkantade. Lever på ek, bok, björk,
sälg, m.fl. Förpuppning i spånad i jorden.Puppa glänsande, rödbrun med mörkt olivgröna vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Pachycnemia hippocastanaria Mottmätare 1167. (Hübner, 1799) I glesa skogar med hedvegetation, på hedmarker. S, N och D, ej i F. S: Sk, Ha, Vg, Bo. Lokal förekomst, allmän längs västkusten. I N och D lokalt allmän. Flyger i 2 gen., maj–juni, juli–sept., även om aftonen. Vbr. 26–31 mm.  Larv ca 28 mm, slank och glatt, huvud rundat, brunt. Grundfärg
varierande: köttfärgad–rostbrun–brun–grå,
ibland nästan vit. Rygglinje dubbel, smal, svartaktig; sidorygglinje
smal, svartgrå och utbuktande på varje led samt åtföljd
på ledgränserna av led 4–9 av vitgula streck. Därigenom
bildas av grundfärgen på ryggen en sammanhängande rad rutformiga
eller rundaktiga fläckar. Sidolinje vitgul, fint svartkantad. Lever
på ljung. Förpuppning i mossa eller under växtavfall.Puppa rödbrun med gulaktigt huvud och gulaktiga vingslidor. Övervintrar. |
|
|||
| Gnophos obscuratus Svartgrå ringmätare 1168. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Gnophos obscurata (D & S), Gnophos obscuraria (Hb.)] På torra, ofta sandiga backar samt på hedmarker. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering GS, Vr. Hr, Jä. Allmän. I F lokal och täml. sällsynt. Flyger juli–aug. Vbr. 26–34 mm,  störst.Ägg orangerött–blodrött med sicksackformiga längsribbor. Läggs enstaka.  Larv 18–20 mm, stengrå, brun- eller svagt grönmarmorerad
med mörkare rygglinje och sidorygglinje på led 1–3; led
4–9 i framkanten med blåvit fläck, övergående
i främre delen av en mörk–svart, vinkelformad fläck.
Led 9–11 med ibland tydlig, vitaktig sidorygglinje. Två mjuka
tappar på ryggen av led 11. Lever på Artemisia, Rumex, Sedum,
Plantago, m.fl. Övervintrar halvvuxen. Förpuppning i jorden i
silkesklädd håla.Puppa glänsande, rödbrun med främre partier fint rynkiga. |
|
|||
| Gnophos obfuscatus Stor
ringmätare 1169. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Gnophos myrtillata (Hb.)] I glesa steniga skogsmarker, även i tallskog med hedaktig vegetation samt på mossmarker. Förekomst närmast Norden: Estland, Lettland, Polen, Västtyskland, England. S, N och F, ej i D. S: Sk–Ås, ingen notering GS, Vb, Nb. Lokalt allmän, i N och F täml. allmän. Flyger slutet juni–aug. Vbr. 34–44 mm. Ägg ovalt, något plattat, rödbrunt. Läggs enstaka. Larv ca 30 mm, liksom föreg. tjock, cylindrisk, askgrå–grönaktigt brun. Lik föreg. arts men ofta otydligare tecknad. Två tappar på ryggen av led 11. Lever på örter som Vicia, Taraxacum samt även på ljung. Förpuppning som hos föreg. art. Puppa mörkt gulbrun med främre partier fint rynkiga. Övervintrar halvvuxen. |
|
|||
| Parietaria vittaria Nordisk
ringmätare 1170. (Thunberg, 1788) [Gnophos sordaria (Thunberg, 1792)] I olika typer av skogsmark, i fjällbjörksregionen och på fjällhedar. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland. S, N och F, ej i D. S: Sk–To, ingen notering Öl, Go, GS. I söder lokalt ej sällsynt, norrut allmän. Flyger juni–början aug. Vbr. 25–36 mm. Ägg ovala, något plattade, brunröda. Läggs enstaka. Larv 20–21 mm, grågulaktig–ljusbrun med grågula prickvårtor. Rygglinje mörkbrun, mitt på lederna något utvidgad; led 4–7 ovan i framkanten med korta, breda, gråsvarta snedstreck; led 8–11 med diffusa ryggfläckar; elfte ledens två smala ryggspetsar rödaktiga, på sidan med svart, framåtriktat snedstreck. Lever på björk och dvärgbjörk, även olika örter nämns. Övervintrar, trol. 2 ggr. |
|
|||
| Psodos hirtata Svartgrå fjällmätare 1171. (Fabricius, 1794) [Psodos coracina (Esp.), Glacies coracina (Esp.)] På mossmarker och fjällhedar, i fjällbjörkskog och i barrskogsregionen. Påträffas upp till ca 1100 m.ö.h. S, N och F, ej i D. S: Dr, Hr, Jä, Vb, Nb, Ås, Ly, Pi, Lu och To. Allmän i högre fjällregionen, pålägre lokaler mindre allmän. Flyger om dagen (slutet juni–) början–slutet juli. Vbr. 21–24 mm, vanl.
minst och ljusare.Ägg ovala, något plattade, matt brungulaktiga. Larv gråaktigt ljusbrun med mörkare rygglinje. Sidorygg med tjocka svartaktiga snedstreck, sidolinje vitaktig. Led 11 med två små utskott. Lever på dvärgbjörk samt örter som kanske Empetrum, vilken provats. Utvecklingen tvåårig, larven övervintrar första året, puppan andra. |
|
|||
| Narraga fasciolaria 1172. (Hufnagel, 1767) På sandiga marker och hedar, i torra skogsbryn. Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland. Endast få ex funna i D, ett ex. i F, troligen influgna. Flyger om dagen maj–juni och ev. i partiell andra gen. juli–aug. Vbr. 19–21 mm. Larv ca 20 mm, huvud grönaktigt brunt, på sidorna med brett, svartkantat streck. Grundfärg grön, rygglinje gråsvart, vitkantad; sidorygglinje vit. Mellan dessa ännu en otydlig, vit längslinje. Vårtor små men tydliga, svarta; sidolinje bred, vit, undertill smalt, ovan brett svartkantat. Lever på Artemisia campestris och scoparia (Tyskland). Puppa gulbrun, täml. glänsande, finpunkterad. Övervintrar. |
|
|||
| Pygmaena fusca Dvärgmätare 1173. (Thunberg, 1782) På varma sydsluttningar i fjällbjörkskog och torra fjällhedar. S, N och F, ej i D. S: dr, Hr, Jä, Ås, Ly, Pi, Lu, To. Allmän i fjällregionen. Flyger om dagen slutet juni–juli. kan
blott flyga korta sträckor. Vbr. 15–20 mm, minst. Larv 12–15 mm, mörkt rödbrun med finkornig, glest
hårig hud, svart, avbruten, gulkantad rygglinje och två likadana
sidolinjer. Lever på örter som Draba samt på Vaccinium
myrtillus. Övervintrar. Förpuppning i fin spånad i jorden.Puppa glänsande svartbrun med mörkt gulbruna, rörliga ledgränser. |
|
| © Naturskyddsföreningen. Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat. |
Till
förstasidan
Artförteckning
