Pilgrimsfalken - Svenska Naturskyddsföreningens symbol
Naturskyddsföreningen
Tillbaka till förstasidan www2.snf.se

Mätarfjärilar i Norden

Till förstasidan

Artförteckning
Förkl. & förkortn.

Sida 1 837–852
Archiearinae, Oenochrominae, Geometrinae, Sterrhinae
Sida 2 853–875
Sterrhinae, forts.
Sida 3 876–895
Sterrhinae, forts.
Sida 4 896–915
Larentiinae
Sida 5 916–934
Larentiinae, forts.
Sida 6 935–953
Larentiinae, forts.
Sida 7 954–974
Larentiinae, forts.
Sida 8 975–998
Larentiinae, forts.
Sida 9 999–1023
Larentiinae, forts.
Sida 10 1024–1041
Larentiinae, forts.
Sida 11 1042–1063
Larentiinae, forts.
Sida 12 1064–1083
Larentiinae, forts.
Sida 13 1084–1104
Larentiinae, Ennominae
Sida 14 1105–1116
Ennominae, forts.
Sida 15 1117–1140
Ennominae, forts.
Sida 16 1141–1154
Ennominae, forts.
Sida 17 1155–1173
Ennominae, forts.
Sida 18 1174–1181
Ennominae, forts.

Rapportera ändringar
Nya arter, ändrade beskrivningar och korrfel? Skicka in dina synpunkter.

© 2003 Naturskyddsföreningen/Bertil Gullander
Text och Illustrationer:
Bertil Gullander
Redigering och sidproduktion: Anne Laquist och
Fredrik Karlsson

Mätare Sida 12 Geometridae
Underfamilj Larentiinae 196 arter
Eupithecia sinuosaria Brunbandad malmätare
1064. (Eversmann, 1848)
I trädgårdar samt på torra marker, gärna längs kuster. S, N, D och F. S: Sk–Ly, ingen notering Ås. Mindre allmän, lokal förekomst. I D lokal och sällsynt. Flyger juni–aug. Vbr. 18–23 mm.
Larv 20–21 mm, slank med utstående sidokant och tätt vitknottrig hud. Grundfärg blåaktigt grön–grön–gulgrön med ljusare buk; smal, mörkgrön rygglinje och brett, rödviolett sidoband. Analfötternas utsida och den ljuskantade analplåten rödaktiga. Lever på blommor och frukter av Chenopodium och Atriplex.
Puppa med rödbrun thorax och bakkropp, f.ö. gulgrön–grön. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia distinctaria Timjemalmätare
1065. (Herrich-Schäffer, 1848)
I skogsgläntor, på busk- och alvarmarker. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland, Holland, England. S, ej i N, D eller F. S: Öl, Go, där arten är lokalt allmän på n. Öl samt på hela G. Flyger juni–juli. Vbr. 17–20 mm.
Larv ca 15 mm, slank, framåt starkt avsmalnande med knottrig hud, mörkgrön med karminröd rygglinje eller helt vinröd utan tydlig teckning, däremellan finns gröna former, mer eller mindre rödtecknade. Lever på Thymus serpyllum.
Puppa starkt glänsande, brunaktig, oftast med genomskinligt gröna främre partier. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia indigata Tallmalmätare
1066. (Hübner, 1813)
I tallskog samt blandskogsmarker med tall. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Hr, Pi. Allmän. Flyger maj–juni. Vbr. 15–19 mm.
Larv 15–16 mm, med täml. slät hud; gulaktig, nedtill mörkkantad sidokant och smal, ljus buklinje. Huvud rödbrunt, baktill svartfläckigt, bröstfötter svarta. Lever på tall. Förpuppning i fast jordkokong.
Puppa mattglänsande, mörkt gulbrun–svartbrun, framtill finrynkig. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia pimpinellata Backanismalmätare
1067. (Hübner, 1813)
På torra gräs- och strandmarker samt på torra ängar i gles skog. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering GS, Me, Hr, Jä. Lokalt allmän, sällsyntare i N och F. Flyger juli–början aug. Vbr. 18–23 mm.
Larv 17–18 mm, hud med låga knottror; grön med tre purpurfärgade rygglinjer, av vilka den mellersta är bredast. Huvud och bröstfötter är purpurbruna. Ledgränser och sidolinje gulaktiga, buk grön. Varierar mycket, kan t.ex. vara helt purpurfärgad med mörkare sidorygglinjer utan annan teckning eller grön med mörkgröna rygglinjer. Lever på blommor och frön av Pimpinella saxifraga och major samt på andra umbellater. Förpuppning som hos föreg.
Puppa täml. glänsande, framtill tvärrynkig samt med skarpt markerade vingribbor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia gelidata Svattrammalmätare
1068. (Möschler, 1860) [Eupithecia hyperboreata(Stgr.)]
Oftast på högmossar och näringsfattiga kärrmarker. Förekomst närmast Norden: Estland–Västtyskland. S, N och F, ej i D. S: Bl, Sm, Ög, Vg samt Nä–To. Lokal förekomst, sällsynt, mot norr mer allmän. Flyger juni–juli. Vbr. 17–22 mm.
Larv 17–18 mm, täml. slank, tvärveckig, med grovt kornig hud, grönaktigt gul med mörk rygglinje, smal, ljus sidolinje och röd fläck på analplåten. Förekommer även med brunaktiga, vinkelformade ryggteckningar på de mellersta lederna. Lever på bladen av Ledum palustre.
Puppa tunnskalig, glänsande, ljusgrön med brunaktig bakkropp. Övervintrar. En puppa av arten funnen på Juniperus; den var ljusgrön med gulaktiga vingslidor inom en fin, vid en kvist fastspunnen kokong. (Berl. E.Z., 1885, s. 264).

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia nanata Ljungmalmätare
1069. (Hübner, 1813)
På ljunghedar och andra marker med ljung. S, N, D och F. S: Sk–Lu, ingen notering Hr, Nb, Ås, Ly, Pi. Lokalt allmän, mot norr mer sällsynt. Flyger maj–aug. (–början sept.) i 2 gen., mot norr en gen. juni–aug. Vbr. 16–20 mm.
Larv 16–20 mm, mycket slank med kornig hud. Grundfärg vit-, gul- eller grönaktig–rosa med ljusröda–mörkt rödvioletta teckningar. Bred rygglinje, på led 4–9 en stor, brett pilformig ryggfläck med bakhörnen nående sidorygglinjen, där på varje led bildas en långsträckt, framåt spetsig fläck; sidolinje vitaktig, avbruten av rött och rödkantad nedåt. En annan form har alla teckningar mörkgröna utom det brunröda bandet på analplåten.
Puppa mycket lik föreg. arts men ibland bärnstensgul. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia innotata Malörtsmalmätare
1070. (Hufnagel, 1767) [Eupithecia fraxinata (Crewe),
E. ochridata (Pinker)]

Förekommer på många olika biotoptyper. S, N, D och F. S: Sk–Nb, ingen notering GS, Ds, Vr, Me, Hr, Vb. Allmän, mindre allmän norrut. I N och F täml. sällsynt. Flyger maj–sept. i 2 gen. Vbr. 20–25 mm.
Larv 17–18 mm, slank, framåt avsmalnande, tvärveckig, ljusare eller mörkare grön eller ljusbrun; rygglinje mörkbrun eller rödbrun, i mitten delad av en smal, vit linje. Rygglinjen saknas nästan (eller helt) på de tre första och de tre sista lederna hos de ljusgröna formerna. På led 4–9 framåt riktade vinkelteckningar på ryggen, vilka hos de brunaktiga larverna är mörkbruna; sidorygglinje vitaktig på led 1–3 och 10–12. Huvud litet, grönt eller brunt, mörkpunkterat. Många variationer finns. Lever på blommor och frukt av Artemisia campestris, Crataegus, Prunus, Sambucus nigra, m.fl.
Puppa slank, glänsande, genomskinligt grön med brun bakkropp. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia virgaureata Gullrismalmätare
1071. (Doubleday, 1861)
I björkskog, på varma backar och hedartade marker, norrut även på högmossar med dvärgbjörk. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS, Bo, Gä. allmän norrut, sällsynt och lokal i södra delen av omr. Flyger maj–juni, även om aftonen, sällsynt andra gen. aug. Norrut juni–juli. Vbr. 19–21 mm. I n. Fennoskandien som lokalf. altenaria, mindre, blekare och svagare tecknad än typf.
Larv ca 15 mm, slank, framåt avsmalnande, huden grovkornig, tvärrynkig. Grundfärg gulbrun med på led 4–8 mörkbruna, gulvitt kantade, trekantiga ryggfläckar. Ryggteckningen mycket lik motsv. hos 1049 satyrata och 1050 tripunctaria. Huvud gulbrunt, mörkfläckigt och med två vita längdstreck på hjässan; bröstfötter blekt gulbruna. Lever på Solidago virgaurea o.a. compositer som Senecio vulgaris och jacobea; även ljung nämns som värdväxt. Förpuppning i lös spånad mellan växtdelar på eller i jorden.
Puppa matt ockragul med svartbruna fläckar på bakkroppen. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia abbreviata Förkortad malmätare
1072. (Stephens, 1831)
I lövskogsmarker med ek. Förekomst närmast Norden: Polen–Västtyskland, Holland, England. S och D, ej i N eller F. S: Sk, Bl, Ha, Sm och Öl. Lokal förekomst, täml. allmän, i Sk allmän. Flyger slutet april–början juni. Vbr. 20–22 mm.
Larv ca 20 mm, slank, framåt avsmalnande. Grundfärg gulaktig, rygglinje grönaktigt brun eller brun, på de tre första lederna delad av smal vit linje, på led 4–8 bildande framtill icke tillslutna trekanter. På led 9 och 10 är trekanterna otydliga och på led 11 och 12 fortsätter rygglinjen bred, mörkbrun och utan trekantsteckningar. Sidorygglinje smal, brun; sidolinje bred, vitaktig, under vilken en bred, brun linje löper. Huvud litet, upptill plattat, brunt, mörkstänkt med två gula, avlånga fläckar på hjässan. Larvformer finns med enkel rygglinje utan trekanter, andra med mörka mossgröna ryggfläckar. Lever på ek. Förpuppning i jordkokong.
Puppa lysande rödbrun, huvud och vingslidor ljusare än kroppen. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia dodoneata Ekmalmätare
1073. (Guenée, 1857)
I lövskogsmarker med ek. S, N, D och F. S: Sk–Vr, ingen notering Ds, Nä. Täml. allmän, lokal förekomst. I F sällsynt. Flyger maj–juni. Vbr. 16–19 mm.
Ägg platt, grönaktigt vitt, senare brunaktigt, svagt glänsande.
Larv ca 17 mm, ockragul, sällan grönaktig, med grovt kornig hud, fin mörk rygg- och likadan, avbruten sidorygglinje, ofta på led 4–9 med bruna pilspets-, vinkelformade eller trekantiga ryggfläckar och bruna, sneda sidoryggfläckar nående över den gulaktiga sidokanten. Lever på ek. Förpuppning i jordspånad eller i barkspricka på eken.
Puppa svartbrun med främre partier grovt tvärrynkiga. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia pusillata Enmalmätare
1074. (Denis & Schiffermüller, 1775) [Eupithecia sobrinata (Hb.)]
På hed- och buskmarker men även i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering Ly. Allmän, norrut mindre allmän. Flyger juli–sept. (–början okt.) Vbr. 16–21 mm.
Ägget övervintrar med larven färdigbildad inom skalet.
Larv ca 18 mm, slank, framåt avsmalnande, hud grovt tvärrynkig. Grundfärg mörkgrön, rödaktigt gul eller brun. Rygglinje smal, mörkbrun, otydlig på de första lederna. På led 3–9 med avlång, oval, röd fläck, genomskuren av rygglinjen. Fläckarna kan saknas helt. En annan form har på ryggen vinkelformade, nästan svarta fläckar. Sidorygglinje smal, gulaktig, kan även saknas. Sidolinje täml. bred, vågig, blekgul eller vitaktig. Huvud ljusbrunt. Lever på en. Förpuppning i lös spånad på marken eller mellan enens grenar.
Puppa (se bild) glänsande med brunaktig bakkropp och gröna vingslidor.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia lariciata Lärkmalmätare
1075. (Freyer, 1842)
I skogsmarker och i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering Bo, Ds, Me, Hr, Jä. Täml. allmän, täml. sällsynt i N och F. Flyger juni–början juli. Vbr. 18–21 mm.
Larv 17–18 mm, lång och slank, framåt avsmalnande, grön, ockragul eller brunaktig med mörkare rygglinje; smal, ljus, finknottrig, mörkkantad sidorygglinje; sidolinje vit eller gul, nedtill svartaktigt kantad; buk blåvit med bred, mörk mittlinje. Lever på lärk. Förpuppning i spånad i jorden.
Puppa brun med grön- eller gulbrunaktiga vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia tantillaria Granmalmätare
1076. (Boisduval, 1840) [Eupithecia pusillata (F.)]
I granskogsmarker och trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Nb, ingen notering Hr. Allmän. Flyger maj–juni. Vbr. 15–20 mm. Den starkt mörkpudrade typf. tillhör huvudsakligen Sydeuropa.
Larv 17–18 mm, ljusbrun–rödaktigt ockragul med mörkare, nästan svartbrun rygglinje; sidorygglinje gulaktig, otydlig, utåt kantad med mörkbrun, ofta i fläckar upplöst bård, sidokant ljus, nedtill mörkkantad; hud utan knottror. Lever i gran, sällan på lärk. Även ädelgran, fur och en nämns (Mellaneuropa).
Puppa ljust nötbrun med svartbrun, avbruten sidolinje. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia conterminata Spetsvingad malmätare
1077. (Lienig & Zeller, 1847)
I granskog, gärna med äldre granbestånd. S, N, D och F. S: Sk–To, ingen notering GS. Lokalt täml. allmän. I D mycket sällsynt, endast känd i få ex. Flyger maj–juni (Pmbörjan juli). Vbr. 14–18 mm.
Larv ca 12 mm, täml. slank, slät, grå- eller brun–svartaktigt rödbrun med mörkare mittrygg; sidorygglinje otydlig, utåt brett mörkkantad samt gulvit, tjock sidokant; huvud glänsande svart med vitaktig panna.
Puppa mörkt rödbrun med grönaktiga vingslidor. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Eupithecia lanceata Lansettvingad malmätare
1078. (Hübner, 1825)
I granskog, särskilt med äldre granbestånd. S, N, D och F. S: Sk–Ly, ingen notering GS, Me, Hr. Allmän. Flyger april–maj. Vbr. 18–21 mm.
Ägg långsträckt ovalt, blekt vitgult med dragning åt grönt, svagt pärlemorglänsande.
Larv 16–17 mm, slank med inknipta ledgränser och tvärrynkig hud. Grundfärg ockragul–rödaktig–brunaktig–violettaktig, ända till sotsvart. Mittrygg mörkare, rygglinje åtm. hos ljusare ex. smal, svartaktig, på de mellersta lederna vanl. utvidgad i en tjock streckfläck; sidorygglinje smal, svart, sidokant ljus, nedtill brett mörkkantad; huvud brunt–svart. Förpuppning i lätt spånad mellan mossa och jord.
Puppa starkt glänsande, slank, gulbrun med rödbrun bakkropp. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Gymnoscelis rufifasciata Tvåsporrad malmätare
1079. (Haworth, 1809) [Gymnoscelis pumilata (Hb.)]
Både i skogsmarker och i öppnare marker. S, N, D och F. S: Sk–Ån, ingen notering Me, Jä. Allmän, dock mindre allmän norrut. I F täml. sällsynt. Flyger i 2 gen. maj–sept., även om aftonen. Vbr. 13–19 mm. Mycket varierande i färg, teckning och storlek.
Ägg ljusgult med 5–6 kantiga fasetter, skilda av mycket låga ribbor.
Larv 10–12 mm, kort och tjock, avsmalnande mot huvudet, svagt knottrig; mycket varierande i färg och teckning, vanl. ljust violettröd med något ljusare mittrygg och rödbruna teckningar. Stundom är grundfärgen vit-, gul- eller grönaktig, oftast med mera utbredda, ibland svartbruna teckningar och med mörk rygglinje. Lever huvudsakl. på blommor och blad av ljung, men även på Erica, Salix, Sarothamnus, Chamaenerium, m.fl. Förpuppning i spånad i jorden.
Puppa slank, tunnskalig, glänsande, gul–brunaktig med ving- och övriga slidor gröna. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Chloroclystis v-ata Krönt malmätare
1080. (Haworth, 1809) [Dyserga coronata (Hb.)]
På ängs- och mossmarker, i skogsbryn och i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk, Bl, Ha, Öl och Vg. I D numera täml. allmän, i S under stark utbredning sedan första fyndet 1976 vid Sandhammaren. I an endast 3 fynd och i F tagen på ett begränsat område. Flyger i 2 gen. maj–aug. Vbr. 16–19 mm.
Larv ca 10 mm, slank, tvärrynkig, framåt starkt avsmalnande. Mycket varierande: 1) Gulaktigt grön med 3 röda rygglinjer, på mellersta lederna upplösta i en kedja av trekantiga fläckar; andhålen omgivna av röda fläckar. 2) Enfärgat grön, rygglinjer eller fläckar delvis eller helt försvunna. 3) Gröngul med en rad rostfärgade rutformiga ryggfläckar; sidor och buk mer eller mindre bestänkta med rostfärg; ledgränser gulaktiga. 4) Lysande gul med en rad breda, mörkröda ryggfläckar; huvud grönt eller ljusbrunt. Lever på blommor, frukter och blad av en lång rad växter som t.ex. Clematis vitalba, Eupatorium cannabinum, Angelica silvestris, Solidago, Lythrum, Hypericum, Lysimachia, m.fl. Förpuppning mellan sammanspunna blad eller i spånad i jorden.
Puppa först gulaktigt röd, senare med thorax och vingslidor svartfläckade. Övervintrar.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Chloroclystis chloerata Slånmalmätare
1081. (Mabille, 1870)
I skogsbryn och buskmarker. S, N, D och F. S: Sk–Ly, ingen notering GS, Ög, Ds, Vs, Hr, Ås. Ej sällsynt. Flyger juni–juli(–aug.). Vbr. 16–19 mm.
Larv 9–10 mm, vitaktig–gulgrön med brunaktigt huvud och nackplåt, rygglinje vanl. bred, karminröd–brunröd, ibland avbruten på de mellersta lederna; sällan saknas allt rött. Lever på blommor av slån och späda blad av hägg. Även plommon nämns.
Puppa honungsgul, halvgenomskinlig med ibland grönskiftande främre partier.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Chloroclystis rectangulata Grön malmätare
1082. (Linnaeus, 1758)
I skogsbryn, buskmarker och i trädgårdar. S, N, D och F. S: Sk–Nb, ingen notering GS, Hr. Allmän, mindre allmän norrut. Flyger juni–juli (–början aug.). Vbr. 17–20 mm.
Ägg långsträckt och smalt, ljust vitaktigt gult, glänsande. Övervintrar.
Larv 10–12 mm, mycket lik föreg. arts men ofta mörkare. Lever på de sammanspunna bladen och blommorna av fruktträd, särskilt äpple och päron, ej sällan även på hägg. Förpuppning i lös jordspånad eller mellan blad.
Puppa med thorax och vingslidor gulaktigt olivfärgade.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

Chloroclystis debiliata Blåbärsmalmätare
1083. (Hübner, 1817)
I fuktiga skogsmarker och mossar. S, N, D och F. S: Sk–Nb, ingen notering GS, Hr. Allmän, men längst i norr och söderut mindre allmän. I D lokal förekomst. Flyger juni–början aug. Vbr. 17–20 mm.
Ägget övervintrar.
Larv 10–13 mm, gulgrön, ofta med mörkare rygglinje; huvud brunaktigt, nack- och analplåt samt analfötternas utsida grönbruna. Lever på blommor och blad av blåbär och odon. Förpuppning i spånad i jorden.
Puppa grönbrun med gröna vingslidor och gulaktig bakkropp.

Klicka på bilden för att se en större bild

 

© Naturskyddsföreningen. Allt material på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.